Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Här låg segelskutorna och lastade virke

Innan 1866 fanns inte Mariehill. Tornön fanns och dit kom grosshandlare Adolf F Hillman med hustru Maria, storslagna planer och en välfylld plånbok. Han påbörjade bygget av vad som skulle bli ett stort sågverkssamhälle med Norrlands, på den tiden, modernaste sågverk i Mariehill.

Annons

Mariehill blev namnet på det nya industrisamhället, hopsnickrat av Maria och Hillman och "Mariehill 1535-1933" heter boken som nyligen kom ut. Den är välmatad och sprängfylld med dokumentation av området som även innefattar Rösten och Stenåker.

Boken hade lämnat trycket precis i tid till den industrihistoriska dagen på Cfl i Söderhamn före påskhelgen. Och där var intresset stort.

– Jag blev jätteglad över att så många var intresserade av att köpa boken, berättar Gunnar Olsson nöjt.

Han är ordförande i Utviksvägens Intresseförening som ordnade finansiering för att trycka boken. Ett arbete som gick förvånansvärt snabbt.

Längre tid har det tagit att samla in allt material.

Det stora jobbet har Sigvard Björk gjort. Han har samlat på sig material, dokumenterat och bearbetat, utifrån en studiecirkel som startade 1993. Hans hemvändande kusin, Gösta Björk, som växte upp i Mariehill, var också högst delaktig liksom Jan Lindberg och Utviksvägens Intresseförening. Slutligen har Sture Claesson skannat och bearbetat bilder samt redigerat och gjort layout.

I studiegruppen från 1993, den som lade grunden till boken, gick man så långt tillbaka som 1500-talet då uppgifter om de allra första bebyggarna fanns. Det var tre bönder, boende i Rodesten, eller Rösten som platsen senare skulle kallas.

Men fokus i boken ligger på de dryga 60 åren kring 1900. En expansiv men förhållandevis kort industriepok. Då var Söderhamn stort och sågverken var störst. De låg som ett pärlband, elva stycken på båda sidor Söderhamnsfjärden.

När Hillman etablerade sig i Mariehill bodde där en handfull människor. Med sågverksrörelsen växte befolkningen till närmare 400 personer.

I boken finns en intressant karta från 1927 över hela det stora sågverksamhället. Den kompletterade Sigvard Björk 1995 och räknar upp inte mindre än 86 byggnader, bostäder, uthus. Det är allt ifrån isupplag, ångbåtsbrygga, kallbadhus, grishus, mangelbod, skolhus, pannhus, smedja till arbetarbostäder och herrgårdsbyggnad. Då är ändå bebyggelsen på Sandviksudden oräknad.

Det finns många spännande kapitel om hur livet tedde sig, om hur människor levde och bodde, om skolan, hur jordbruk bedrevs, affärsverksamhet, barnarbete, fritid och hur de sanitära förhållandena var. Många episoder och berättelser finns återgivna om bland annat skeppsbrott, eldsvådor, kolning. För att inte tala om när telefonen kom till bygden med en läsvärd katalog som innehöll 100 nummer och abonnenter.