Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har kommunerna för många byråkrater?

/

Kommuner och landsting har de senaste åren satsat mer på byråkrati än på vård, skola och omsorg. Det hävdar tankesmedjan Timbro i en rapport som de presenterade under gårdagen.
Timbro har granskat Statistiska centralbyråns statistik över yrkesgruppernas utveckling och kommit fram till att medan yrkesgrupper inom vård, skola och omsorg under åren 2001-2007 ökade med 9 procent så växte andelen administratörer inom kommuner och landsting under samma period med 29 procent.

Annons

Och även om det finns skillnader mellan länen så påvisar rapporten att andelen administratörer har vuxit i snabbare takt än välfärdsarbetarnas i hela landet.

Den här rapporten ger landets kommuner och landsting anledning att djupare penetrera statistiken för att undersöka vad det är som ligger till grund för den här utvecklingen. För någon sådan analys gör inte Timbro. Därmed kan man egentligen inte heller dra slutsatsen att det är kommunerna och landstingen som bär det fulla ansvaret för den här utvecklingen.

Kan någon del av den administrativa ökningen förklaras av att staten har lagt mer myndighetsansvar på kommunerna eller att någon lagstiftning har skärpts? Och vad är det för typ av tjänstemän som döljer sig inom gruppen "administratörer i offentlig förvaltning"?

Det här undviker Timbro att ta med i sin rapport. Vilket kanske kan förklaras med att den då skulle bli alltför omfattande och att man i stället vill "bolla upp" frågan för att få en reaktion och en fortsatt debatt med en ytterligare granskning.

I ett sådant sammanhang skulle den här rapporten vara alldeles utmärkt.

Tyvärr är inte det syftet från Timbros sida. I stället drar man redan nu en rad långtgående slutsatser som därmed saknar grund och som faktiskt är direkt felaktiga redan i sin utgångspunkt.

Exempelvis hävdar man på DN-debatt, där även rapporten presenteras, att slutsatserna måste bli att det inte finns några garantier för att ytterligare resurser till kommuner och landsting verkligen leder till ökad personaltäthet i välfärden vilket de hävdar har varit argumenten bakom kraven på mer pengar.

Samtidigt inleder de debattartikeln med att hänvisa till det tillskott på 17 miljarder kronor som regeringen under nästa år ökar statsbidragen till kommuner och landsting.

Det är inte pengar som tillförs för att primärt öka personaltätheten, utan snarare för att försöka förhindra att den minskar. Det är en tillfällig ökning för att förhindra effekterna av de stora minskningarna av skatteintäkterna som nu kommer till följd av finanskrisen och ökningen av antalet arbetslösa.

Därför blir det också helt fel när Timbro med hänvisning till detta vill dra in de generella statsbidragen och ersätta dem med specialdestinerade statsbidrag till de lagstadgade verksamheterna.

En sådan utveckling skulle dessutom kränka det kommunala självstyret något oerhört. Och omöjliggöra för väljarna att i samband med val utkräva ansvar av sina lokala politiker.

Det är också lite lustigt att Timbro föreslår ett statligt centralstyre av välfärdsverksamheten. För om de tar och tittar i sina tabeller så framgår det tydligt att "administratörer i offentlig förvaltning" ökat mer än dubbelt så mycket inom den statliga förvaltningen jämfört med den inom kommuner och landsting under perioden 2001 till 2007.

Därmed faller Timbros slutsatser platt till marken.

Fast om man bortser från dem så finns det goda skäl för kommuner och landsting att titta närmare på rapporten.

Mer läsning

Annons