Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Har industrin en framtid?

Industrin kommer fortsätta att vara betydelsefull för Gävleborg. Men för att få behålla sina jobb måste länets industrianställda bli bättre utbildade.

Annons

– Det ser inte nattsvart ut, säger Lars Bengtsson, professor i industriell ekonomi på Högskolan i Gävle om den svenska industrins framtid.

För åtta år sedan var han med i ett stort internationellt forskningsprojekt om industrins utveckling.

– Då var jag betydligt mer pessimistisk än vad jag är i dag, säger han.

Det tycks nämligen som om ryktet om den svenska industrins död är överdrivet. De ekonomiska fördelarna med att dumpa lönerna genom att flytta fabriken utomlands är inte lika stora längre.

– Löneskillnaderna mellan olika länder börjar jämnas ut. Det är inte lika stora skillnader mellan hur mycket kineser och östeuropéer tjänar och vad vi i väst får i löner. Det finns förstås skillnader, men de får inte samma betydelse för företagens kostnader, säger Lars Bengtsson.

Samtidigt har industrier börjat flyttas tillbaka.

– Ett av sex företag återvänder till Sverige. Det beror på att det inte lyckas få den kvalitet på produktionen och den logistik de behöver för att nå ut på marknaden. Den utvecklingen har vi inte sett i vår region än, men det finns däremot exempel på företag som flyttat tillbaka till Dalarna, säger Lars Bengtsson.

Den svenska industrins framtid ligger i arbetskraftens kompetens och dess förmåga att utveckla nya produkter, menar han.

– De anställda på företagen i Sverige ligger fortfarande i topp i världen när det gäller kompetensen. Med allt snabbare innovationstakt och kortare produktlivscykler blir det också allt viktigare att samlokalisera produktutveckling och produktion, vilket kan gynna industrin i Sverige. Så ser det exempelvis ut med Sandvik här i länet, säger Lars Bengtsson.

Samtidigt påminner han om att Sverige faktiskt är en dvärg i det globala sammanhanget.

– Att företag flyttar beror ofta på att de vill komma nära sina huvudmarknader och Sverige är knappast någon stor marknad, det ligger oss i fatet i den här utvecklingen, säger Lars Bengtsson.

För att behålla jobben eller få nya arbeten inom industrin måste alltså arbetskraften utbildas. Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet, har svårt att se att traditionella industrijobb har någon framtid i Sverige.

– Det som blir kvar här är arbeten som handlar om att designa produkter, planera och styra produktion. Det kommer att kräva att den svenska arbetskraften utbildas ännu mer, kunskapsnivån den har i dag räcker inte. Vi kan inte längre stänga in oss i våra egna små ekonomier, vi utsätts för en konkurrens utifrån som vi aldrig har upplevt tidigare, säger han.

Om industriföretagen ska bli kvar i länet gäller det att arbetskraften är konkurrenskraftig. Där lämnar gävleborgarna en del att önska. Problemet är att även den yngre delen av befolkningen saknar tillräcklig utbildning.

– Gävleborg är det län som har lägst utbildningsnivå i landet. Förra året hade vi minst antal ungdomar som var behöriga för att läsa på gymnasiet. Gymnasieutbildning är i dag ett minimikrav för att klara sig på arbetsmarknaden, sedan bör de vidare utbilda sig på högskolan eller något yrkesutbildning. Arbetsgivare vill att deras anställda ska ha en bred kompetens och kunna utföra många olika arbetsuppgifter, säger Bitte Lyrén, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen i Gävleborg.

Lotta Petterson är Svenskt Näringslivs regionchef i Gävleborg. Hon menar att länet med sina stora industrier står extra sårbart när världen förändras och att det behövs tillväxt på fler företag för att kunna få fler jobb i framtiden. När stora industrier flyttar måste det finnas andra företag som kan fylla deras plats.

– Världen förändras och det påverkar även Gävleborg. Historiskt sett har länets arbetsmarknad varit uppdelad mellan de stora industrierna och offentlig sektor. Det vi behöver är en större bredd på arbetsmarknaden, fler små, medelstora och stora företag. Då är det viktigt med ett bra företagsklimat i kommunerna, säger hon.

För att kunna rädda kvar och få nya jobb inom industrin i Gävleborg behöver befolkningen utbildas och här gör inte skolorna tillräckligt, menar Lotta Petterson.

– Kommunerna och Högskolan i Gävle säger att de har ett bra samarbete med näringslivet, men det skulle kunna bli bättre. Exempelvis samarbetar högskolan nästan bara med de stora företagen, den skulle behöva jobba mer tillsammans med de små och medelstora företagen. Arbetskraften på många av våra företag i länet börjar bli rätt ålderstigen och här behöver vi utbildade ungdomar för att kunna klara generationsskiftet, säger hon.