Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här är fulaste huset – om hälsingarna får välja

Artikel 15 av 18
Vår Stad
Visa alla artiklar

Det gamla Domushuset intill Brotorget i Bollnäs är Hälsinglands fulaste hus. Det tycker närmare en fjärdedel av alla som lagt sin röst.

Annons

Den här artikeln publicerades den 19 november 2016.

Vi frågade några förbipasserande vad de tycker om Hälsinglands fulaste hus:

En grå koloss, med parkeringsdäck i två våningar och butiker i bottenvåningen. Att det är Bollnäs som fått ståta med två av sex nominerade byggnader i vår omröstning är nog ingen slump. Den lilla staden blev närmast totalsanerad under mitten av 1900-talet och över hälften av den gamla bebyggelsen revs vilket många sörjer.

Bashir Hajo har varit med om att arbeta fram både det gamla och nya Brotorget, här med det gamla Prixhuset (Domus) i bakgrunden.

– När det gäller arkitektur så är estetik och skönhet bara en av flera aspekter när man värderar ett hus. Man måste också ta hänsyn till historien, arkitekternas egna idéer och tiden när byggnaderna skapades, säger Bollnäs stadsarkitekt Bashir Hajo.

Det gamla Domushuset i Bollnäs har blivit utsett till Hälsinglands fulaste hus.

Egentligen är det hälsingegårdarna som är hans favoritbyggnader i Hälsingland, men han tycker också att varje byggnad ska spegla sin tid.

– De här varuhusen skapades efter saneringstiden när man ville skapa den nya staden. Det var mer funktionen som påverkade arkitekturen då, säger han.

Bollnäs stadshus invigdes 1965 och året efter revs de gamla husen mitt i stan där man strax efteråt uppförde Domus- och Åhléns-husen. Båda symboliserade framtiden med parkeringsdäck så att kunderna kunde köra ända fram till centrum.

I dag är det nya affärskedjor som huserar i det klassiska Domushuset i Bollnäs centrum.

Domus blev Prix och i dag är det Lindex och Kapp-Ahl med flera som har butiker på gatuplanet i detta hus.

–Det finns en del intressanta detaljer på huset, som till exempel knopparna som sticker ut på fasaden, säger Bashir Hajo.

När fastighetsägaren ville förändra husets färg med mera, förordrade stadsarkitekt Bashir Hajo en ommålning i samma gråskala som tidigare, med de sten-liknande knopparna i en mörkare nyans.

– Vi hade också en del synpunkter på att butiksskyltarna inte ska vara så stora att de dominerar fasaden, och där har det också skett en anpassning, säger han.

Det var Kooperativa förbundets arkitektkontor som byggde många av landets matbutiker, varuhus, stormarknader med mera som fick presentera det nya i mitten av 1900-talet. KFAI grundades 1925 för att tillgodose kooperationens stora behov av välplanerade, funktionella byggnader. Man skapade en butiksstandard redan på 1920-talet och ur reklamsynpunkt ville man att alla affärsbyggnader skulle ha en enhetlig stil.

1935 var KFAI Sveriges största arkitektkontor med 70 anställda. 1933 besökte den kände funktionalistarkitekten Le Corbusier KFAI. 1960-talet innebar ett generationsskifte där många av de arkitekter som funnits med sedan starten gick i pension.

En av arkitekterna som kom dit på 1960-talet var den ungerske arkitekten och världsmästaren i skridsko, Kornel Pajor. Han ritade åtskilliga av småstädernas Domusvaruhus, bland annat i Bollnäs och Hudiksvall. Båda är delvis ombyggda senare.

Kornel Pajor dog tidigare i år, 92 år gammal. Han flydde till Sverige 1949, samma år som han blev världsmästare i skridsko under VM i Oslo. Pajor bodde i Stockholm, hade senare egen arkitektfirma och har även ritat bland annat Mörby centrum i Danderyd och Bäckebol i Göteborg.

1960-talets saneringar blev väldigt omfattande i landets mindre städer och det är kanske där som skillnaden mot tidigare bebyggelse blev speciellt brutal.

Mats Ökvist, som varit stadsarkitekt i både Bollnäs och Söderhamn, menar att just skalan på de husen som byggdes inte anpassades till småstäderna.

Alla de nominerade byggnaderna till omröstningen om fulaste hus har en skala som är betydligt större än den bebyggelse de ersatte.

–Husen blev för stora. Man tog bort tre eller fem hus och satte in ett stort hus med enhetlig fasad, säger han.

Just storleken har helt klart spelat roll om man tittar på alla de nominerade husen. Gamla televerkshuset i Bollnäs med sin gråa fasad och smala fönster kom på andra plats i omröstningen och på tredje hamnade Hantverkshuset i Ljusdal, ritat av Paul Andersson. Där spelar helt klart storleken roll för själva husets uttryck.

Tunbacka servicehus, ritat av arkitekten Arne Muhr, liksom Bollnäs stadshus byggdes för att fylla ett akut behov av plats, i det ena fallet ett servicehus för gamla, i det andra ville man samla ihop kommunens utspridda administration till en plats. Samma behov fyllde hopplocket som blev kommunhuset i Bergsjö.

Tack för allt engagemang och många synpunkter om vackra och fula hus!

SÅ HÄR BLEV RESULTATET:

Totalt fick vi in 1641 röster

Gamla Domushuset, Bollnäs 405 röster

Gamla televerket, Söderhamn 368

Hantverkshuset, Ljusdal 349

Bollnäs stadshus 225

Tunbacka Servicehus, Hudiksvall 217

Kommunhuset, Bergsjö 77

LÄS MER OM VÅR STAD:

Minns du stadsbråken i Hälsingland?

Rösta på Hälsinglands fulaste hus

"Vi måste prata om köpladorna"

Forskare varnar för risker med tätare stadsmiljöer

Bebyggelseantikvarien om Ostkustbanans breddning

Här är Hälsinglands vackraste hus

Här är stadsbyggnadsdebatten het just nu