Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han vill ge barns fantasi spelrum

En bilderbokstävling var startskottet, i dag är Jens Ahlbom fast i barnboksfacket.

– Jag tycker det passar mig och det är viktigt och spännande med barnböcker. Det är ett berättande med bilder och text, och när man hittar dynamiken mellan dem och det funkar, då är det spännande. Oftast blir ett plus ett mer än två.

Annons

Jens Ahlboms pappa var en duktig tecknare, men han kunde inte försörja sig på det utan jobbade med lite av varje. Han frilansade bland annat som dekoratör och jobbade som scenograf ett tag.

– Men han tjänade aldrig några vidare pengar på det, säger Jens, som alltid har tecknat.

– Men jag trodde aldrig jag skulle kunna försörja mig på det.

Så han skaffade sig en ordentlig utbildning, och läste till bildlärare i Umeå.

Under åren 1980 till 1986 jobbade han som bildlärare, samtidigt som han tillsammans med brorsan Peter jobbade med serier och även med illustrationer.

1986 utlystes en bilderbokstävlig, och Jens skickade in sitt bidrag, Jonatan på Måsberget, som han både skrivit och illustrerat. Boken fick andra pris i tävlingen.

– Efter det har jag inte behövt jaga så mycket jobb, utan förlagen har hört av sig. Jag har haft tur, säger Jens.

För efter Jonatan på Måsberget rullade det på i allt snabbare takt, och i en sådan omfattning att det blev svårt att både jobba med skolan och som illustratör,

Så han lämnade läraryrket för att bli frilansande illustratör på heltid.

Jens bok Jonatan på Måsberget är översatt till 15 språk, och har tagit honom runt världen.

Samma år som boken kom ut fick Jens chansen att åka till Västbanken för att undervisa barnboksillustratörer. Jonatan på Måsberget hade använts i ett läsprojekt på Västbanken, och nu ville de att Jens skulle komma och undervisa illustratörer.

– Jag var där fem gånger under ett år och hade workshops. Jag har faktiskt lite kontakt med några av dem än.

Men trots allt är det som illustratör av Mulle Meck som Jens Ahlbom är mest känd.

Första boken med Mulle Meck kom 1993, sedan dess har det hunnit bli 30 stycken totalt, som är översatta till mellan 12 och 15 olika språk.

Någon ny Mulle Meck-bok är inte på gång. Nu handlar det mer om att underhålla det de redan producerat med nyutgåvor och liknande.

Men Jens saknar inte arbete. Tvärtom.

– Det känns som om jag skulle behöva en kalender som inte är så fulltecknad.

Just nu jobbar han med en bok av Peter Ekberg som handlar om filosofi för barn. Samtidigt har han precis färdigställt bilderna till en bilderbok om grävlingarna Gillis och Gunnar som ska fälla en björk.

– Det slog mig att jag inte har gjort fabeldjur förut. Men det har varit kul, säger Jens och lägger upp de färdiga teckningarna av Gillis och Gunnar på bordet.

Det är otroligt detaljrika illustrationer. Ju mer man tittar, desto fler detaljer hittar man.

– Det är kul med detaljer. Jag minns från min egen barndom. Man tittade på bilderna och byggde vidare på historien utifrån det. Bilderna ger barnen en möjlighet att skapa en egen historia.

Jens menar att texten i barnböcker inte får vara för lång och beskrivande, utan den måste lämna saker till bilden att berätta.

– Texten och bilden tillsammans berättar en historia. Det behöver inte vara en massa beskrivningar i texten, samtidigt som bilden aldrig får förta fantasin. Är det en fantasifull berättelse måste bilderna också vara fantasifulla och understödja, annars förstörs berättelsen. Det är en balansgång, det är därför jag gillar att hålla på med det.

På 1980-talet, innan Jens började jobba med illustrationer på allvar var han med i Galleri Näcken. Och han målar fortfarande någon tavla då och då, även om det är illustrationerna som dominerar.

– Jag har stor respekt för konsten, och skulle inte kalla mig konstnär. Jag målar mer för min egen skull. För några år sedan var jag, Per Sonerud och Bosse K Pettersson i New York i några veckor för att få lite inspiration, och efter den resan målade jag några tavlor. Annars är det svårt att hitta den där tiden som behövs.

Men även om det är svårt att få tiden att räcka till, så har det ändå blivit så pass många tavlor att han ska ställa ut sina alster på Kulturkossan i Järvsö i sommar.

– Det är ett rum där mina tavlor ska hänga, och ett rum, det tänkte jag att det fixar jag nog.

Efter den där bilderbokstävlingen 1986 har Jens Ahlbom hamnat i barnboksfacket.

– Det bara blev så, men det var nog rätt mycket medvetet. Jag tycker det passar mig och det är viktigt och spännande med barnböcker. Framför allt med bilderböcker. Det är ett berättande med bilder och text, och när man hittar dynamiken mellan dem och det funkar, då är det spännande. Och jag gillar grupparbetet, att samarbeta med någon. Det finns något med samarbetet som är väldigt givande, tycker jag. Oftast blir ett plus ett mer än två.

På påskafton, den 19 april fyller Jens Ahlbom 60 år.

– Jag tycker inte det är något märkvärdigt med att fylla 60 år. Men samtidigt känns det jättekonstigt. Tiden går så fort. Det där med åldrar är något som man associerar till andra. Någon som är 60 år, någon som är 70 år, själv har man på något vis ingen ålder. Det är riktigt märkligt.