Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Han vek av och föll ihop"

Björkbacka Baron dog plötsligt under uppvärmning på Bollnästravet i fredags. Tränaren och kusken Torsten Blomqvist från Kallmyr utanför Ljusdal fördes till sjukhus med smärtor i nacken.

– Jag har sprickor i utskottet på kotorna i nacken. Nu väntar jag på att få komma in på magnetröntgen, berättar han från sjukhussängen.

Annons

Björkbacka Baron är född, uppväxt och tränad hos Torsten Blomqvist i Kallmyr. Han hann springa in runt 350 000 kronor innan han plötsligt föll ihop död under fredagens Bollnästrav.

– Jag tog ut honom på stallbacken innan loppet som kördes var klart och körde några sträckor innan vi fick komma ut och värma. Vi körde på som vanligt. Det kom fram en häst på upploppet, och visst drog han lite, men inte mer än normalt, berättar Torsten Blomqvist och fortsätter:

– Han var lugnare än han brukar vara.

Men efter att de passerat målgången kände Torsten hur hästen neg ner på vänster bakben. Som att han var halt.

– Jag tittade ner och såg att det var någonting annat som hade hänt, och så vek han av och föll ihop.

Torsten har en säkerhetsvagn, med ett skydd framför sig.

– Men när hästen går omkull fungerar det inte på ett bra sätt. Då är det bara i vägen. Jag hann inte få över fötterna ordentligt, de tog i bommen och det blev som en katapult. Jag minns hur jag var högt uppe i luften innan jag landade på huvudet.

Björkbacka Baron förklarades död direkt och kommer att obduceras för att dödsorsaken ska kunna fastställas.

– Det måste ha varit på gång inifrån, någonting måste ha brustit, säger Torsten, som själv skickades med ambulans till Hudiksvalls sjukhus direkt efter olyckan.

Det visade sig att han fått sprickor på nackkotorna, men hur omfattande skadan är vet han inte ännu.

– Nu väntar jag på att få komma in på magnetröntgen. I värsta fall har kotorna hoppat ur led och sedan hoppat tillbaka igen. Då blir konvalescensen lång, jag får ha nackkrage under lång tid.

I bästa fall är det bara sprickorna, något som läker lättare.

Lika lätt kanske inte de psykiska skadorna läker, men Torsten känner inte att han har blivit rädd efter incidenten.

– Jag har varit med om så mycket genom åren, jag har ju tränat hästar i 50 år.

Men Björkbacka Baron var som en familjemedlem.

– Han föddes ju hemma hos mig, och jag är den enda som har tränat honom. Jag höll på med honom varje dag. Det är självklart aldrig roligt när det händer.