Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Han ska ta hand om flyktingarna

Anders Pommer förälskade sig i landskapet. Nu har han flyttat hit för att arbeta med Ovanåkers flyktingmottagande.

Annons

Nästan 30 år som polis i Västerås och Stockholm fick vara nog för Anders Pommer.

Efter en cykeltur i Hälsingland blev han förälskad i landskapet, som har allt från höga berg till hav, och bestämde sig för att flytta hit.

Sedan första mars är han anställd av Ovanåkers kommun, med ansvar att bygga upp kommunens nya HVB-hem (hem för vård eller boende) för ensamkommande flyktingbarn – i Lyckebo, utanför Alfta.

Enligt avtalet med Migrationsverket ska kommunen ta emot tio ungdomar i åldrarna 16-17 år, både tjejer och killar.

– Den stora behållningen med det här arbetet är att se de här personerna växa och bli flygfärdiga, säger Anders Pommer när han tar emot oss på kontoret i kommunhuset.

Enligt honom är polisarbetet och integrationsbranschen rätt lika. Båda handlar om att få in personer på rätt väg i livet, även om metoderna skiljer sig åt.

– På det sättet är polisyrket väldigt likt mitt nuvarande, med skillnaden att jag har större möjligheter att göra ett bra arbete här, säger Anders Pommer.

Han kommer senast från ett liknande projekt i Nordanstig, där han också var med och byggde upp ett hem för ensamkommande flyktingbarn.

Det har i dag vuxit med ytterligare ett hem samt en "18+"-verksamhet. Totalt har det inneburit 24 nya arbetstillfällen för kommunen. I Ovanåkers fall kommer det i början att handla om nio arbetstillfällen, finansierat med statliga pengar.

Just kostnaderna är ett ständigt återkommande argument bland kritikerna, "varför ska de få när inte jag får?". Men enligt Anders Pommer är det, så länge vi befinner oss i det här systemet, bättre att vi får del av pengarna än någon annan.

– Den här möjligheten skapar många arbetstillfällen i kommunen, som i sin tur ger nya skatteintäkter. Bara vi förvaltar den här möjligheten på bästa sätt kommer det här att bli en plusaffär, säger han och fortsätter:

– Med det sagt är det inte på grund av de ekonomiska incitamenten vi tar emot flyktingar, det är det humanitära.

Receptet för att lyckas med integrationen tror han kan hämtas från föräldraskapet och idrottsvärlden.

– För att bli en bra idrottsledare gäller det att man tar hand om och engagerar sig i ungdomarna för att de ska utvecklas. Man måste bry sig minst lika mycket om den svaga som den starka, samtidigt som man måste ställa krav på dem, säger Anders Pommer.

De höga kraven på utbildning som finns i Sverige, i kombination med alla hemska erfarenheter många flyktingar bär med sig, kan bli en chock och sätta nyanlända under enorm, ibland knäckande, press.

– Att guida och ta hand om dem är därför lite som att vara förälder. Man måste ge dem omsorg och vård, men även peka med hela handen och ställa krav för att personen i fråga ska bli den bästa möjliga versionen av sig själv, säger han.

Samtidigt är han fullt medveten om att det finns en oro bland ortsbefolkningen, och att alla inte hurrar över att kommunen nu tar emot flyktingar.

– Jag tycker inte att det är något att hymla med. Vi berättar det för ungdomarna som kommer hit och förklarar att det därför är viktigt att de uppträder som ambassadörer och verkligen kämpar för att vara goda medborgare, säger Anders Pommer.

Han kan förstå att det finns en rädsla. Det finns det alltid för det som är främmande, påpekar han. Men bara kommuninvånarna och de nyanlända lär känna varandra kommer de tycka om varandras sällskap. Det är Anders Pommer övertygad om.

– Det är därför det är viktigt att jobba med integration. Det är ett lika stort och svårt steg för dem att ta som för oss. Men det är det värt i slutändan, säger han.