Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Wiveca Holst: "Kvinnovåldet tar inte semester"

/
  • De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten, enligt BRÅ.

Kvinnovåldet i nära relationer ökar inte under sommaren - men så gör intensiteten. Sommarens familjetid innebär för många tätare kränkningar, isolering och misshandel. Både fysisk och psykisk.
– Om det förekommer våld blir det inte bättre av att vara ledig tillsammans, säger Wiveka Holst.

Annons

En lättnadens suck från ena sidan staketet, en ångestens från den andra. När det som för många innebär en välbehövlig paus från vardagen börjar, inleds samtidigt årets värsta period för andra - långsemestern.

För personer utsatta för våld i nära relationer är första semesterdagen synonym med första kränkningen, isoleringsdagen eller blåmärket av många som komma skall. Antalet drabbade ökar inte märkvärt under sommaren, men intensiteten för redan utsatta gör i många fall det. Och det vanligaste är inte det som är synligt. De två vanligaste brottstyperna är systematiska kränkningar och försök att inskränka friheten, enligt BRÅ.

– Man kanske åker bort, bor på små ytor, är tätt inpå varandra, det kanske regnar ute. Semester kan vara nog jobbig för en normal familj, men så mycket värre i en där en man systematiskt utövar makt och kontroll, säger Wiveka Holst, kassör på Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, ROKS.

Samtidigt har många jourer och kommunala stödverksamheter i landet begränsat med bemanning. Finns det folk på plats är det ofta vikarier.

– Då handlar det till stor del om oerfarna, nyexaminerade unga personer, som säkert har jättebra betyg men som inte kan frågorna särskilt väl i praktiken. Det kan skapa en hel del problem.

Många kvinnor står därmed helt utan skyddsnät, men står ut utan stöd.

– De utsatta härdar för barnens skull, man vill inte vara besvärlig under den tid som är menad att vara årets höjdpunkt, säger Wiveca Holst.

I många fall brister det istället helt efter ledigheten, och jourerna får ovanligt mycket att stå i under hösten. Under sommarmånaderna konsumeras det i flera hushåll mer alkohol än vanligt, men i regel är inte personer som dricker mer våldsamma, enligt Wiveca Holst.

– Det hårdaste utövas i stället av de som har full kontroll. Det mesta sker strikt, genomtänkt, och i det tysta.

Bland de tyngsta historierna Wiveca Holst fått ta del av handlar om psykiskt våld. Sådant som är svårt att beskriva i ord.

– Kvinnor blir förnedrade, bortgjorda, kallade fitta och hora, och tyvärr har de allra flesta som ringer in detta gemensamt. Det är otroligt plågsamt, säger hon.

Gemensamt är också att utsatta kvinnor i nio av tio fall tar på sig skulden för allt, berättar Wiveka Holst.

– Kvinnan får höra att hon är så pass värdelös, helt förskräcklig, att mannen tvingas till sitt våldsbeteende. Du blir tillslut en blöt fläck, du slutar vara människa.

Man skäms för att ha låtit sig utsättas, för att man inte gått.

– Kvinnorna blir medvetna om hur samhället tänker, "hur kunde hon stå ut?", "hur kunde hon låta barnen se?". De känner sig skyldiga till att ha provcerat fram våldet, och många är så djupt inne i en normaliseringsprocess att de kanske inte ens inser att de blivit utsatta, säger Wiveca Holst.

Mer läsning

Annons