Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Upptäck industrihistoria från havet

/
  • Så här kommer det att se ut under kommande somrar. Genom snorkelleden i Axmarbruk ska man kunna se industriminnen och vegetationen.

På landbacken har resterna av 250 års järnbruk i Axmar länge kunnat beskådas i form av masugn, hyttan och magasin. Nästa år finns möjligheten att fortsätta ner i vattnet där unika fynd väntar på att upptäckas.

Annons

Marinarkeologer från Länsmuseet och Sjöhistoriska museet har tagit fram kartor över lämningarna på ett tjugotal platser inom en radie av fem kilometers. De ligger grunt, ibland strax under vattenytan och som mest på fyra meters djup. Det gör det enkelt för historieintresserade att besöka platserna.

– Man kan följa brukets historia genom undervattenslämningarna. De är från olika tider så man har hela bruksperioden representerad under vatten, säger Bo Ulfhielm, Länsmuseet Gävleborg.

– Mycket kan man paddla förbi i kanot, titta ner och klappa om. Det är som att klappa getter i en djurpark men här kan man klappa 1700-talsvrak istället, säger Pernilla Flyg, intendent på Sjöhistoriska museet.

Hon är projektledare i ett samnordiskt projekt som ska etablera undervattensparker längs kusterna. Snorkelleden i Axmar kommer att vara först ut och något liknande finns inte.

– Nej, inte på det här sättet, där natur och kultur är kombinerade. Det finns dykparker, men de riktar sig enbart till dykare. Att man når ut till dem som inte dyker och att myndigheter på båda sidor samverkar för att göra det tillgängligt är unikt, säger Pernilla Flyg.

Snorkelleden kommer inte bara vara en lista över vrakplaster. Med hjälp av förlisningsrapporter och tidningsartiklar har man fått ihop historier om fartygen och livsöden som följer av fartygsförlisningar.

– Annars är det ju bara en brädhög man ser. Det roliga är vrakens berättelser och dramatik som finns bakom, säger naturkonsulten Peter Hansson.

Några farhågor över att exploatera vrak som turistmål med risken att lämningarna skadas av dykare finns inte.

– Det gör inget om folk slarvar till det. Landhöjningen kommer ändå ta vraken inom hundra år, säger Bo Ulfhielm.

Mer läsning

Annons