Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tur i oturen

/
  • Bonden Mats Persson skulle titta till spannmålet i silon när golvet gav vika.
  • Luckan som Mats tog sig ut genom används när silon ska tvättas.
  • På gallergången öppnar sig hålet som Mats föll genom.
  • Det är högt upp till toppen av silon, hela tio meter.

Mats Persson föll tio meter ner i en silo när golvet gav vika. Ensam lyckades han ta sig ut med bara några mindre kroppsskador.
– Jag hade änglavakt som klarade mig, säger Mats Persson.

Annons

Klockan halv fem på tisdagsmorgonen var Mats Persson vid spannmålstorken för att se till arbetet. Över silon, där det torkade spannmålet förvaras, sitter ett spjäll som reglerar intaget av säden.

– Jag skulle gå närmare för att titta till spjället, så försvann gallret under mig. Då tänkte jag att nu är det slut, säger Mats Persson.

Han störtade handlöst nedåt och slog samtidigt i stagen på sidorna. Under hela tiden trodde han att det var sin sista stund i livet.

– Det jag minns av fallet är känslan när gallret försvinner under fötterna och skramlet när jag slår i sidorna. Och att jag tänkte: när ska det ta stopp?

När han träffade botten försvann mobilen ner i säden. Mats började leta efter en utväg. Väster arm låg lealös efter sidan, så att klättra upp var inget alternativ. Det finns en lucka på markhöjd att klättra genom, men den går bara att öppna utifrån. Han provade sparka på plåten, i hopp om att någon skulle höra honom.

Då ser Mats sitt mobilbatteri ligga i spannmålet, och till slut hittar han även mobilen. Han ringer 112 och efteråt en granne som kommer för att öppnar luckan.

– Jag blev blåslagen och axeln hoppade ur led, annars klarade jag mig. Jag hade tur att inte både armar och ben bröt, säger han.

Att han landade i säden tror han kan ha varit räddningen. Hade silon varit tom hade han träffat betong i stället.

– Spannmålet som var i botten var en skvätt som var kvar från förra säsongen. Egentligen skulle silon vara tom.

Från fallet till det att ambulansen kom tog det drygt en halvtimme, men för Mats kändes det som en evighet.

– Jag var bara förbannad hela tiden, och jag beundrar sjukvårdspersonalen som tog hand om mig. De behandlade mig hemskt bra.

Nu har det gått några dagar sedan olyckan, och Mats är för första gången tillbaka uppe vid silon. Där gallret suttit öppnar sig ett stort svart hål.

– Det känns overkligt, som att det inte har hänt.

Han vet inte vad som fick gallret att lossna, och så länge han har armen i armstöd förblir det ett mysterium. Men att han hade änglavakt den tisdagsmorgonen finns det ingen tvekan om.

Mer läsning

Annons