Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tjejer om rädslan för hormoner och kroppspåverkan: "Vet inte vem jag är utan mina p-piller"

/
  • Varken Amanda Öberg, Anna-Karin Martinsson, Louice Slaviero eller Joann Ling vill egentligen få i sig hormoner, men är ändå bundna till dem på ett eller annat sätt.

För Amanda var p-pillren ett helvete, för Louice har det varit en helt okej vardag i tio år. Spiral är det optimala för Anna-Karin, medan Joann bytt bort alla hormoner. Oavsett metod är tjejpanelen överens om en sak - att hitta rätt är allt annat än lätt.

Annons

De har alla provat olika preventivmedel genom åren, och märkt olika effekter och konsekvenser. Efter flera år av velande har Joann Ling valt bort hormoner helt. Nu är det p-dator som gäller. Med hjälp av en mobilapp håller hon koll på vilka dagar hon har ägglossning.

– Det är ändå bara sex till åtta dagar man kan bli gravid, då känns det inte värt att proppa i sig massa piller hela månaden, säger Joann.

Kruxet med p-datorn är att hon måste ta sin basala temperatur samma tid varje morgon, innan uppstigning. Det får inte gå mer än tre timmar plus eller minus. Visst känner sig Joann lite bunden, men hon tycker att det är värt det. Det fanns allt för många frågor kring hennes tidigare p-piller.

– Jag tänkte "tänk om jag egentligen är världens gladaste person". Jag kanske inte alls är ett monster, säger hon och resten av gänget brister ut i skratt.

Joann tycker inte att forskningen kring hormonpåverkan på kroppen känns tillräckligt säker för att våga mixtra med kroppen.

Läs också: P-pillers effekt granskas

Och det är just okunskapen kring fysisk och psykisk påverkan som skrämmer tjejerna. Information och stöd från ungdomsmottagningen har alla upplevt som hjälpsamt under tonåren, men samtidigt väldigt enformigt.

– Man kommer dit och så säger de "chansa på det här och känn efter hur det känns." Hur ska man ens veta när man är tonåring vad som känns bra? Det händer nog med saker i kroppen då, säger Louice Slaviero.

Hon har liksom Joann tagit p-piller i tio år. Mens har hon inte haft på riktigt sedan hon var 15.

– Jag tycker verkligen det suger att proppa i sig de här hormonerna. Jag vet ju egentligen inte vem jag är utan p-piller, säger Louice.

Men byta vågar hon inte. Louice har fastnat i det bekväma att bara ta ett piller på kvällen och kunna kontrollera mensen. Även om det till synes gått bra är hon kritisk till att ingen inom vården frågat om Louice någonsin velat prova något annat.

– Det enda de frågar är: mår du bra? Ja, jag tror det, nu har jag ju mått såhär i tio år, säger hon.

Tjejerna brusar upp näst intill i kör. Varför är det ingen som ifrågasätter, utreder, eller ens frågar mer?

Läs också: Bland p-piller och knullträd

En period provade Louice p-stav. Mensen varade i ett halvår. Barnmorskan manade till att härda ut.

– Tillslut började jag svimma på jobbet. Då fick det vara nog, säger hon.

För Amanda Öberg däremot var spiralen en räddning. På grund av olidliga menssmärtor rekommenderades hon som trettonåring att börja ta p-piller. Smärtorna lindrades.

– Men jag mådde verkligen fruktansvärt en tid. Jag var som en zombie.

Amanda fick svårt att koncentrera sig i skolan. Efter att ha träffat sin nuvarande pojkvän något år senare bytte hon sort. Då blev det i stället östrogenfria piller, eftersom Amanda lätt får migrän och även blodproppar. Ett bättre, men dyrare alternativ.

– Det kostade mig över 800 kronor per halvår. Det är helt sinnesjukt hur man kan begära det av en 15-åring, säger Amanda.

Vändningen kom på råd från hennes mamma. Efter flera års pendlande föll valet på spiral. Plötsligt försvann finnarna och kroppen kändes lätt. Många vänner är skeptiska till spiral, men Amanda har aldrig ångrat sig.

– Den syns inte, känns inte, jag får inga ärr. Det var maximal smärta att sätta in den, men i två sekunder. Visst, jag kan inte kontrollera mensen längre.

Men det är inte helt världen, tycker Amanda. Inte som för Anna-Karin Martinsson. Hennes spiral har gjort mensen ytterst påfrestande.

– Det är helt värdelöst. Jag blöder jättelite, men väldigt länge. Och så vet man inte riktigt, när det är och när det inte är, det är jättekonstigt, säger Anna-Karin.

Läs mer: Billigare p-piller i länet

Och tjejerna är överrens om att det ofta är mensen som på ett sätt avgör vad som erbjuds första gången på ungdomsmottagningen. Många börjar på grund av sina smärtor, och personer som inte ens är sexuellt aktiva proppar i sig hormoner i onödan, tycker tjejerna. Ungefär som det var för Amanda - och det resulterade i flera år av onödiga oroligheter i kroppen.

– Det var liksom som ett förskoleförhållande. Det värsta man kunde göra då var att gå bakom hörnet och ge varandra en värstingpuss liksom. Men då skulle jag ändå äta massa p-piller, säger hon och skrattar.

Det borde finnas andra alternativ, och framför allt borde vårdpersonal prata mer om de naturliga alternativen som finns på marknaden, menar panelen. Få mår rentav bättre av hormoner, ändå skrivs det ut som vilken medicin som helst, menar de.

– Det är ju egentligen orimligt att man börjar proppa hormoner som trettonåring enbart på grund av menssmärtor, när p-pillren i första hand fyller en annan funktion, säger Joann.

Läs också: Väldiga risker med olagliga piller på nätet

Mer läsning

Annons