Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Sju hål i nacken!

/

Ingen har väl missat att det är sportlov. Och vad ska kids göra på sportlovet om inte kasta sig ut för hisnande, snötäckta branter. Ung skickade en utsänd reporter till Åre för att rapportera direkt från Sveriges skidmecka.

Annons

Åre 2012-03-04

08.07 – Jag står i liftkön i Sveriges skid- och snowboardmecka, Åre. Jag känner mig trött och minusgranderna nyper i mitt ansikte. Jag drar upp min scarf till näsan och glider upp till liftens påstigningsplats. På väg upp får jag dela kabin med ett gäng medelålders män från Stockholm med alldeles för dyr skidutrustning, toppen. Hela vägen pratar de om hur bra och dyra deras skidor är. Men väl uppe klarar de knappt av att komma av liften.

08.27 – Jag lämnar stockholmarna åt sitt öde och åker iväg till det roligaste stället i Sverige, Bräckeparken. Den breder ut sig som himmelriket på jorden, en kritvit målarduk som bara väntar på att bli målad av min snowboard. Jag borstar bort snön från min jacka och kastar mig ner mot första åket för dagen.

10.31 – Holy moly vad kul jag har just nu, tänker jag och glider ner mot Åres raillinje. Jag stannar och spänner på mig min bindning. Ett gäng killar glider upp bakom mig. Det är en grupp sponsrade, professionella snowboardåkare och jag känner igen alla i gänget. Nu vill jag göra något cool och kör upp mot första railen och hoppar upp lite lätt, slår i brädan på kanten och ramlar. Pinsamt, Linus, pinsamt, tänker jag och åker iväg med svansen mellan benen. Jag åker ned till värmestugan för att stilla min hunger.

13.24 – Lycka. Jag har lärt mig många nya tricks och åkningen går superbra. Solen skiner och inte ett moln syns till. Minusgraderna är som bortsprungna och allt är underbart. Jag funderar på om man skulle ta och emigrera till Jämtland och åka snowboard dagarna i ända.

15.01 – Efter ett åk i en vanlig backe var jag tvungen att ta stolliften upp. Halvvägs stannar den, så jag börjar prata med tjejen som sitter bredvid. Det visar sig vara ett misstag! Hon pratar danska! Jag begriper inte ett ord och försöker avsluta konversationen illa kvickt. Det går inte, så jag sitter och försöker förstå vad människan säger och se glad ut. Hon måste ha trott att jag var lågbegåvad på ett eller annat sätt.

16.22 – Jag ligger i soffan i vår stuga och luktar svett, dricker mjölk och kollar på världens underbaraste serie ’’Eastbound and down’’. Jag sammanfattar dagen med ett ord: Underbar.

Linus Lindgren, korrespondent i Åre, Jämtland, Sverige, världen.

Mer läsning

Annons