Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pyssel som språkträning: "Jag vill lära känna Söderhamn på ett nytt vis"

/

Pyssel och träning i svenska i en härlig kombination – det är vad som händer i Kupans lokaler på onsdagskvällarna.

Annons

I Kupans lokaler lyser det hemtrevligt trots att mörkret har fallit utanför. Här är stämningen på topp när man samlas för att pyssla och av bara farten träna på svenska. Målarböcker och leklera är utlagt på borden, liksom garner, virknålar och stickor. På ett bord står kaffe och bullar.

Halima Abdirahman sitter och stickar i lugn och ro vid ett bord, vid ett bord intill sitter hennes döttrar Hamdi, Suado och Shukri och ritar och målar.

– Vi har varit här flera gånger. Det är jättekul, säger systrarna.

Sara Lundh är frivilligarbetare på pysselkvällarna.

– Jag gick på ett frivilligmöte hos Röda Korset, för att jag kände att jag ville göra något. Det är viktigt att skapa mötesplatser, det finns inte så många naturliga sådana. Och jag pratade ihop mig med Ida Frid och Eva Zamel som också var intresserade av att göra något, och vi alla var intresserade av pyssel och hantverk. Det här känns roligt, och kan leda till många nya möten. Man träffar människor man annars inte skulle ha träffat.

I januari drog kvällarna i gång och utan någon större marknadsföring har de redan lyckats locka besökare. Halima och hennes döttrar har varit här flera gånger. Och just den här kvällen dyker två nya ansikten upp, det är Hala Rahma och hennes mamma Nasreen Qadorah, som kommer från Palestina men som bodde i Syrien innan de kom till Sverige för tre år sedan.

– Vi vill lära oss virka, säger båda två och börjar genast välja garn. Hala är fjorton år och går i högstadiet.

– Jag fick höra om pysselkvällen i skolan, säger hon.

Halima stickar på en halsduk och berättar samtidigt att hon samma dag varit ute och åkt skidor för första gången någonsin. Nu har hon ont i ryggen.

– Jag går på en brodericirkel också, en gång i veckan, säger hon.

Ida Frid som är frivilligarbetare har oftast med sig sina döttrar.

– Det här är jätteroligt, och väldigt givande, säger hon innan hon sätter i gång med att försöka visa Nasreen hur man virkar. Men det är svårt, och relativt snart går Nasreen över till att sticka i stället, under glada skratt.

Sara Lundh är ganska nyligen hemflyttad till Söderhamn efter tio år på andra orter.

– Jag vill lära känna Söderhamn på ett nytt vis nu, och det här är ett sätt att göra det på. Att engagera sig i staden.

Mer läsning

Annons