Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Privilegiebrevet har nått Söderhamn

/
  • Ända sedan Elinor Svensson började som arkivarie har hon letat efter privilegiebrevet bland de blå skeppen i förvaltningshusets källare.
  • Och visst gick det bra. Riksarkivet har en studio för avfotograferingar. Resultatet ser du här. Privilegiebrevets första sida.
  • Anders Uddén blir exalterad när han får se fotostatkopian av brevets första sida som Elinor Svensson håller upp.
  • Ända sedan Elinor Svensson började som arkivarie har hon letat efter privilegiebrevet bland de blå skeppen i förvaltningshusets källare.
  • Att det är Gustav II Adolfs originalkoncept råder inget tvivel om, det är hans namnteckning och dessutom är de orangea märkena tydliga spår av ett sigill.

Arkivarie Elinor Svensson håller en fotostatkopia av Gustav II Adolfs privilegiebrev i handen.

Glädjen är stor både hos henne och hos kulturchef Anders Uddén.

- Vi måste beställa en professionell avfotografering det här, säger han exalterat.

Annons

Den stora ståldörren i Förvaltningshusets källare står på glänt. Kommunens handlingar ligger tryggt förvarade för framtiden i de blå arkivskåpen. Längst ner i det stora avlånga rummet möter arkivarie Elinor Svensson.

Det är en speciell dag för henne.

Hon ler sitt bredaste leende när hon ställer sig upp och visar kopian av Söderhamns stads privilegiebrev som hon skickat efter från Riksarkivet.

Ryktet om privilegiebrevet sprider sig i kommunen och strax kommer kultur- och fritidschef Anders Uddén inrusande.

- Jag är så nyfiken att jag... Ja, jag blev helt exalterad när det här mest osannolika hänt, säger han och skrattar.

Han böjer sig fram och lyfter brevet. Anders Uddén är upprymd och förslagen bubblar ur honom.

- Tänk att ställa ut privilegiebrevet i en monter i Rådhuset eller på biblioteket. Vi kan göra skrifter och diplom, kolla vilken fin handstil! Och vi måste översätta det.

Den här gången är det den exakta kopian av Gustav II Adolfs exemplar från den 7 september 1620 vi tittar på. Det finns tydliga spår av sigillet, kungens namnteckning sitter där och bilden av stadsvapnet pryder kontraktet. Skillnaden mot brevet som Ann-Sofie Jönsson ropade in på förra årets kvalitetsauktion i Bollnäs är påtaglig. Hennes avskrift är skrivet på samma papper som försäljningen av en galeas och är daterad till 1788.

• Vad säger du om att Ann-Sofie Jönssons privilegiebrev inte är äkta?

- Det är en tolkningsfråga om det är oäkta eller inte - vem kan säga om det är det? Men ok då att det inte är originalet. Jag slåss inte för att påstå att det är ett original.

• Vilken skyldighet har köparen vid en auktion att kontrollera äktheten?

- Det kan vara problematiskt att veta när saker är tillverkade, om det inte finns stämplar eller om det inte är signerat.

Peter Eriksson påstår att det finns spår av ett sigill på Ann-Sofie Jönssons privilegiebrev, det ska sitta under signaturen. Men de spåren hittar inte Lars Nylander på Hälsinglands museum.

• Med facit på hand, hade auktionen sett annorlunda ut i dag tror du?

- Nej! Brevet har ändå ett historiskt intresse. För de som tycker det är spännande med gamla dokument så är det fortfarande intressant. Jag ser inget konstigt eller krångligt i det. Handlingen som sådan stämmer, den bekräftar vad staden äger.

Skriverierna om privilegiebrevet har gjort att saken kommit upp till ytan och det tycker Anders Uddén är bra.

- Om inte den här historien tagit fart hade inte incitament funnits att söka efter privilegiebrevet, menar Anders Uddén.

Och det kan vara så att det är första gången någon i dag levande söderhamnare ser en bild av originalhandlingen från tillfället när Gustav II Adolf skrev under på att Söderhamn skulle bli en stad. Den version som skickades till Söderhamn den 7 september 1620 har med största sannolikhet gått upp i rök vid någon av stadsbränderna, enligt Lars Nylander.

Privilegiebrevet användes som en juridisk handling så sent som 1956. En fotostatkopia av kungens exemplar och en avskrift av brevet följde då med till Rådmansrätten som skulle fastställa Söderhamns kommuns lagfarter i en närmare 20 år lång process.

Allt sedan Elinor Svensson började jobba som arkivarie har hon letat privilegiebrevet. Som släktforskare och historier har tanken på att hitta det förföljt henne.

Innan Anders Uddén lämnar arkivet sätter han sig vid Elenor Svenssons skrivbord och ringer till Riksarkivet.

- Det finns ingen anledning att vänta med att beställa en riktigt bra kopia, säger han.

Mer läsning

Annons