Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

På djupet med Jacob Hägg

/
  • Befälhavare Mårten Hörlin kastar loss från Stugsunds hamn.
  • Matros Christine Lundborg har lagat veckans vegetariska, bandpasta med spenat.
  • För att mätvärdena ska bli korrekta måste temperaturen mätas i vattnet på olika djup. En sond skickas ner av Anders Åkerberg.
  • Minutiöst skannas område efter område in och bearbetas i kraftfulla dataprogram. Styrman Jante Nordberg håller stadigt åtta knop och överstyrman Sebastian Wigmo samlar in fakta om havsbotten.
  • Det mest spännande som hittills hittats utanför Söderhamn är en flera kilometer lång rullstensås som sträcker sig tio meter upp från botten.

Ett 230 kvadratkilometer stort område av havsbotten norr om Storjungfrun kartläggs som en del i ett stort EU-projekt.

Meningen är att moderna och exakta sjökort ska ersätta de gamla med angivelser från 1800-talet.

Annons

Vattnet ligger förföriskt spegelblankt utanför hamnen i Stugsund. Lodningsfartyget Jacob Hägg glider nästan ljudlöst ut från kajen. Kursen är ställd på Söderhamns yttre skärgård.

- I dag är vädret perfekt för mätningar, men dyningarna från gårdagens storm gör att vi får vänta till eftermiddagen, säger befälhavare Mårten Hörlin.

Det stora vita fartyget är här för att undersöka havsbotten. Och det är länge sedan sist, delar av botten har inte mätts sedan 1800-talet.

- Då rodde man ut och mätte djupet med lodlina. Sedan har famnar och fötter omräknats till meter. Det är de gamla uppgifterna som ligger till grund för dagens digitala kartor i moderna gps-apparater, säger han.

Kommandobryggan är fylld av teknisk utrustning. Till höger om styrman Jante Nordberg sitter överstyrman Sebastian Wigmo vid ett antal dataskärmar. Skärmarna är fyllda med uppgifter om det som döljer sig under havets yta

Lodningsfartyget Jacob Hägg är här för att läsa av havsbotten på ett 230 kvadratkilometer stort område, från Storjungfrun i söder till Hällgrunds fyr i norr och ut till territorialgränsen.

- Vi har mätt i två veckor nu och har scannat av två tredjedelar. Om vi slipper höststormarna blir vi nog klara till nästa helg, säger efterprocessare Anders Åkerberg.

1800-talets gamla uppgifter är snart förpassade till historien

Ekolodet kalibreras med hjälp av två gps-signaler som i sin tur kontrolleras mot fasta punkter på land. Det ger en exakthet på var båten befinner sig på två centimeter. Och båtens nollpunkt fastställs genom en vattenpelare i ett rör.

Salthalt och temperatur påverkar signalerna från ekolodet. När alla värden sammanställts får man en närgräns mindre än en halv meter

Mätningarna är en del av ett EU-projekt som går ut på att ge handelsfartygen säkrare sjötransporter. Den tyngsta delen i projektet är att kvalitetssäkra djupinformationen i farlederna. Det gör man för att minimera risken för grundstötning och att effektivisera färdplanerna för varje enskild transport. Fram till 2013 är det meningen att alla viktiga handelsleder ska ha uppdaterats, enligt Ulf Ohlsson, chef för Sjöfartsverkets operativa sjömätning. Projekt Mona Lisa har en totalbudget på cirka 200 miljoner kronor.

Genom århundraden har ett oräknat antal skepp förlist. Och några gånger om året ritas bilden av ett gammalt skepp upp på skärmen.

- Det är en riktig wow-känsla. Man får en kick, det är det häftigaste som finns. Och allra bäst är det om det är ett okänt skepp med en skatt ombord, säger Mårten Hörlin och skrattar.

- Det mest spännande vi hittat här är den här rullstensåsen. Den är flera kilometer lång, 50 meter bred och 10 meter hög, säger oceanograf Linda Lundborg.

Mer läsning

Annons