Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Melvin och dragspelsdrömmen

/

Idolerna är Calle Jularbo och Erik Frank.

På fritiden lossar han helst tonstockar och övar fingerfärdigheten.

Nioårige Melvin Persson har en hobby med riktigt drag i.

Annons

En påskfjädersprydd skylt märkt "Dragspel" längs byvägen försäkrar oss om att vi är på rätt spår. Väl framme i det röda huset kliver vi in i Melvin och Jan Perssons värld. Tvingar, burkar med lim, stämtungor och skruvmejslar ligger i ett kreativt verkstadskaos. Hyllorna fylls av ett fyrtiotal äldre och nyare dragspel i varierande utseende och skick.

Farfar Janne Persson har haft dragspelsverkstad hemma i femton år och gläds över att ett av barnbarnen hakat på intresset.

– Det är roligt att spela, det är så fint ljud, säger Melvin Persson och visar hur man ställa in ljudet med de olika knapparna på dragspelens sida. Bas, fiol, piccolo, piano...

Dragspel har han spelat i nästan tre år. I rockskolan lirar han elbas och saxofon också, men dragspelet är honom kärast och när det gäller musikaliska förebilder är svaret givet.

– Calle Jularbo! Han har gjort många låtar och spelade lite annorlunda, säger han.

Med ett av spelen i knät blåser han igång Gammal Dalavals, en av Jularbos klassiker. Den, som de flesta andra melodier, har han lärt av farfar. Fingrarna rör sig smidigt över knapparna på spelets sida.

– Ska jag ta en till? frågar han så snart sista tonen ebbat ut.

Melvin Persson föredrar knappdragspelet framför det med klaviatur. Då kan man byta tonart snabbare utan att ändra fingersättningen.

– Det är inte svårt om man kan! Men jag halkar ibland med fingrarna. Vid basen är det svårast att se vad man gör, säger han och kikar fram lite över kanten på spelet.

Melvin Persson kommer över till farfar nästan varje dag för att spela en stund. På sportlovet bodde han praktiskt taget vägg i vägg med verkstan och då hann de spela mycket tillsammans, han och farfar.

– Det är roligt att han har fastnat för det här och fantastiskt att vi kan ha samma intresse och spela ihop, säger Jan Persson.

Tillsammans med spelkompisen Åke Frid som är 70 år har de hunnit med många framträdanden inför publik. Trots det stora åldersspannet i gruppen har inte Melvin funderat så mycket över att många av dragspelsfansen är äldre.

– Det kanske skulle vara roligt om fler yngre ville spela, men jag vet inte, säger han.

Att sia om framtiden är svårt, men som det känns nu har Melvin Persson i alla fall drömjobbet klart för sig.

– Jag vill jobba med dragspel när jag blir stor. Spela eller laga, säger han.

Mer läsning

Annons