Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Vem fixar dina leder?

/

I utvalda delar av landskapet har vintern så smått börjat visa att den är på gång. Om några veckor täcker förhoppningsvis det vita pudret marken igen och tack vare många goda eldsjälar kan jag se fram emot en ny och rolig skotersäsong.

Annons

Här hemma lär det nog dröja ett tag till innan vi har tillräckligt med snö och farbara leder som vi kan susa fram på. För egen del slutade säsongen i våras när vintern övergick i slask och skotern ställdes undan i en mörk vrå.

Men för en del personer slutar egentligen aldrig skotersäsongen. Jag tänker då på alla eldsjälar som faktiskt ser till att vi andra kan njuta av skoteråkningen.

Läs mer: Röj med Rengsjö skoterklubb: "Vi väntar på snön"

Runt om i städer och byar pågår ett imponerande arbete, sommar som vinter, för att forma ett bra och fungerande ledsystem för skoteråkarna. Ett arbete som jag menar tas för givet av många, däribland av mig själv.

Bakom varje uppkörd led ligger mer än bara en enkel skotertur. Jag tänker till exempel på kontakter med markägare, kommun, sponsorer och arbete med att ta fram nya skyltar och snickra ledkryss.

Eller alla de insatser som görs längs lederna när marken fortfarande ligger bar. Det är stenar som ska bort, träd kapas och nya broar som ska byggas, för att nämna några saker.

När snön sen faller är det någon tapper själ som ska ut och köra upp lederna och se till att dessa blir bra preparerade åt oss andra. Ofta handlar det om sena kvällar, sakta tuffandes genom skogen med en sladd dragandes bakom skotern. Jag har svårt att tänka mig att det ger någon stor körglädje just där och då.

Äldre reportage: Se den lysande skoterfilmen

Under de två säsonger jag hunnit njuta som skoteråkare kan jag erkänna att jag inte har lyft ett finger – än. I stället har jag dragit mitt strå till stacken genom att betala mig "fri" med inköp av ledkort.

Men det gäller uppe i fjällvärlden. Här på hemmaplan har jag knappt hunnit utforska mitt närområde trots att vi har närmare 30 mil skoterled bara i vår kustkommun, som är Söderhamn. Dessvärre är en stor del av sträckningen inte längre farbar då lederna har vuxit igen i brist på tillräckligt många ideella insatser. Och det är egentligen där vi alla kommer in – om vi vill få till bra åkupplevelser på andra platser än bara i fjällen.

Bli medlem i en skoterklubb, köp ett ledkort eller engagera dig i klubbarnas egna insatser. En kan inte göra allt, men alla kan göra något.

Så nästa gång ni flyger fram längs lederna, skänk en extra tanke till de många tappra eldsjälar som ligger bakom det faktum att ni kan njuta av åkningen. Och till er som lägger ner kropp och själ i arbetet – tack!

Mer läsning

Annons