Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Våga behålla obehagliga "vänner" på Facebook

Annons

Rubriken glimmade som den stora vita pralinen mitt i chokladasken: "Papporna som valde att gå emot strömmen". Det handlade om att allt fler pappor väljer att jobba deltid.

Jag var tvungen att klicka på artikeln omedelbart. Dels för att jag aldrig läst om detta tidigare. Dels för att jag kände ett pirr av bekräftelse i magen. Jag har jobbat deltid under större delen av mina barns uppväxt. Det har varit ett enkelt val, min tid med familjen är viktigare än min köpkraft. Jag är inte orolig att ångra den prioriteringen på dödsbädden.

Om det nu har blivit en trend att tänka som jag, kändes det förstås bra.

Jag klickade alltså på artikeln. Och du kan aldrig ana vad som hände sedan.

När jag såg bilden på deltidspappan stängde jag ner artikeln direkt. Sannerligen hugaligen: han var jag! I princip. Samma frisyr ovanpå huvet och i ansiktet, lika glasögon, samma färg på soffa och väggar, samma antal barn som jag. Det var som att titta i en spegel. En skev spegel designad för att driva med mig.

Man såg på långt håll att pappan på bilden köper ekologiska grönsaker, bakar surdegsbröd, gillar stringhyllor och tog ett glädjeskutt när Beatles släpptes på Spotify i julas. Jag ger mig fanken på att han är scoutledare också. Precis som jag.

Jag kände mig förutsägbar som en klyscha.

Det är klart att det finns pappor som jobbar deltid utan att se ut som jag. Men för mig blev den här lilla incidenten en tankeställare om hur samhället blir mer och mer delat.

Jag påstår inte att det var så kul när jag växte upp i det som kallats DDR-Sverige. Två tv-kanaler och inget internet. Men det hade en gigantisk fördel; vi som delade detta samhälle delade också en grundläggande världsbild.

2016 väljer vi alla själva var vi hämtar vår information. Fritt fram att slippa alla argument som säger emot din mer och mer rigida uppfattning.

Detta oroar mig. Den som inte har en allsidig bild av världen har svårt att ta ett klokt beslut i valbåset, när det är dags att vara med och forma framtiden.

Jag tycker inte om utvecklingen, men nog deltar jag i den själv. Facebook är en allt viktigare väg till information. Samtidigt som en växande del av flödet är länkar till mer eller mindre sanna nyheter och delningar av mer eller mindre välunderbyggda åsikter. Hur många gånger har jag inte suttit och övervägt att ta bort en "vän" på Facebook för att jag inte gillar hens åsikt. Det är mycket frestande. Men jag tror att det är farligt att låta strömlinjeformningen vinna över mångfalden.

Mer läsning

Annons