Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: Ont om svar i mordrättegångar

Trots en omfattande utredning, blir det ofta frågor kvar efteråt.

Annons

Under tisdagen fortsätter rättegången i Hudiksvalls tingsrätt om septembernatten som slutade i tragik. Många vill ha svar på vad som hände och hur ett ungdomsbråk i Söderhamn kunde få dödlig utgång.

Men rättegången handlar inte om att reda ut alla detaljer. Den utgår från den ram som åklagaren har satt. Han har utifrån polisutredningen åtalat fyra unga och ska lägga fram för domstolen hur han anser att händelseförloppet har gått till.

Mot detta kommer försvaret att ställa sina versioner.

Se tv-inslaget: Här är tingssalen där rättegången hålls

När jag har nattat mina egna barn på kvällen, går jag igenom mordutredningen. Underlaget som har lagts fram till domstolen består av 1582 sidor. Det är rättsmedicinska utlåtanden, rapporter från poliser och förhör efter förhör med unga, deras föräldrar och syskon.

Mina ögon svider och tankarna svävar ut i olika scenarier. Där tonåringarna går åt olika håll den där natten. Där ingen av dem bär kniv. Där kniven åtminstone inte orsakar skadan på stora kroppspulsådern så att Yazan Alosh förblöder.

Det är bara så fruktansvärt och meningslöst.

Läs mer: Yazans föräldrar bröt ihop – lämnade rätten i tårar

Den här veckan ska flera unga förhöras i rättssalen. Många var på brottsplatsen och flera av dem har våndats under polisförhören. Både för att en människa mist livet, men också över sin egen framtid. Hur det ska bli för den som vittnar mot en kamrat?

Se även: Ungdomspolisen inför mordrättegången: "Tragiskt när det är så unga inblandade"

Kniven är hittad, och den mordåtalade 17-åringen har medgett att han fick den av en kompis den kvällen. Det som blir avgörande är därför vad de unga nu kommer att berätta, och hur domstolen bedömer deras uppgifter.

För det finns olika versioner. Så som det ofta gör i mordrättegångar, där så mycket står på spel och där offret inte kan berätta. Trots en omfattande utredning, blir det ofta frågor kvar efteråt. Så har det varit vid flera av de mordrättegångar i Hälsingland som jag har bevakat som journalist.

I styckmordet i Bollnäs år 2010 lämnade de tre dömda tonåringarna olika versioner om vad som hände. Och efter ett annat Bollnäsmord i december 2013, erkände en av de två dömda att han huggit två gånger, trots att offret dog efter ett 40-tal knivskador.

Så många anhöriga som måste försöka gå vidare utan klara svar på det som hände.

Under utredningen om mordet på Yazan har andra berättat att de såg den åtalade 17-åringen hugga. Det finns också uppgifter om att han hade kniven i handen innan det blev slagsmål.

Men 17-åringen har sagt att det var Yazan som tog kniven från hans ficka. Att det blev en kamp om kniven som slutade med att Yazan föll till marken, och fick kniven i kroppen när han själv höll i den.

Se tv-inslaget: Här visar 17-åringen sin version av knivbråket

I utredningen läser jag rättsläkarnas utlåtande, om att 17-åringens förklaring inte stämmer med knivskadan i Yazans buk. Allt detta ska tas upp under rättegången. Sedan ska domstolen döma, och ta ställning till om åklagaren har bevisat det som står i åtalet. Sådan är juridiken.

Jag lägger mordutredningen åt sidan för en stund, och går in i barnens sovrum. Lyssnar till deras andetag och luktar på deras hår. Tänker på den fråga som många av Söderhamns unga just nu ställer sig.

Hur ska framtiden bli?

Läser du ofta nyheter i din mobiltelefon? Ladda ner vår nya app här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

Mer läsning

Annons