Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Krönika: J-O – mästaren större än myten

/

"Han kan ha mobilen avstängd i en vecka" sa en pingiskännare om J-O Waldner. Meddelandet jag lämnar efter pipet berättar om mitt ärende och jag får in ordet "Söderhamn".

Annons

20 minuter svarar legendaren direkt. Orden forsar ur honom som bollarna under en lådträning på försäsong. Han minns visst sin debut 1977 och gräver upp minnen som han en gång gjorde med en underskruv från Johnny Stockhaus. Hans sätt att avsluta samtalet, genom att hälsa till söderhamnspubliken och i synnerhet till Gösta Lööf, är ju vacker som hans serveess mot Samsonov.

Då slår det mig. Vilken ynnest att ha fått se den här liraren i aktion. Med Ängby, Spåret eller Kalmar. I slutspel eller ligalunk. Eller tigga ett gummi vid något av de landslagsläger som förlades i stan under 80-talet.

Sånt som slår en när det är över.

Lao Wa, "det ständigt gröna trädet", har under 31 säsonger i elitserien avverkat motståndare vid svenska bord och man såg nog inte alltid hur grönt trädet var för all skog. 31!

Hur är det möjligt? Jag bollar saken med pingistränaren Peter "Blomman" Blomqvist och något växer fram, kanske fröet till Lao Wa.

Nyligen skrev jag en krönika om David Bowie och förmågan att ständigt förbli relevant genom att leta nya vägar, att bryta av med ett nytt ackord. Kreativitet. Byt ut ackord mot slag och du har J-O Waldner. "Hans största styrka. Att anpassa spelet till den han mötte. Hitta annorlunda slag", säger Blomman. Det kompenserade vad åren tog. Att lista ut vad motståndarens skulle slå bollen. Det går att beskriva i ord, men det går också att googla hur J-O "går in" en forehandsblockering mot en uppgiven Timo Boll.

Det, kombinerat med en hypervass serve, gjorde bolltrollaren från Bredäng huvudet högre än någon pingislirare. Bollbytet 2013 då celluloid byttes mot plast bäddade för mer stereotypa, fysiska spelare, men då hade hösten redan börjat skymta bland grenarna.

Hur får man då sånt spelsinne? Spela, är en bra start. J-O har aldrig varit främmande för att odla myten om den som kom från krogen, slog några bollar och sedan åkte hem med pokalen. Den som tror det tror förmodligen också att Zlatan lärt sig finta på MFF:s ungdomsträningar. "En stor lögn. Ingen har spelat mer pingis", säger Blomman om den bilden. I tonåren bodde J-O i hallen där det fanns både konkurrens och tuff skolning av äldre spelare. Där hittade han sitt eget spel. Och framför allt letade han. "Man lär sig mycket när man provar", säger Blomman.

Något att bära med sig för alla som vill uppåt.

Jag bär med mig bilder av några de största idrottsögonblicken jag haft. Och att J-O en dimmig kväll ordnade så att vårt gäng fick gå under repet på en innekrog och slå en drill intill Glenn Hysén.

Men mest av allt hur en genisvingad racket strödde magi över glåmiga tisdagskvällar i idrottshallen.

Läs också: J-O minns debuten i Söderhamn – som 12-åring: "Tacka alla där uppe för tiden som varit"

Se också: Bildspecial: J-O:s besök i Söderhamn

Mer läsning

Annons