Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Flest soffliggare i norra Söderhamn

I södra delarna av Söderhamn tog sig nio av tio till valurnan vid förra allmänna valet.

I norra delen var det färre än sju av tio.

Att få röstar är ett problem, tycker valexperten Sören Holmberg.

- Det är en blandning mellan en trötthet med systemet och en protest.

Annons

Ser man tillbaka på rekordvalet 1976, då över 90 procent röstade i allmänna valet, ser vi en långsamt nedgående trend i valdeltagandet.

Förra valet, 2006, var deltagandet däremot högre, 82 procent än 2002, då 80,1 procent röstade.

- Kortsiktigt tror vi att om det är jämt och spännande till exempel i regeringsfrågan så blir det ett högre deltagande. Det stimulerar intresset för att gå och välja. Sedan påverkar också debatten och läget i samhället, om det är mycket i media och att det diskuteras mellan människor, så ökar valdeltagandet, säger Sören Holmberg.

Han är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och är bland annat specialiserad på att kartlägga och analysera väljarnas beteende.

I Söderhamn, liksom i resten av landet, är det stora skillnader i hur högt valdeltagandet är.

I distriktet Söderhamn södra, där bland annat Klossdammen ingår, gick 87 procent och röstade i förra riksdagsvalet. I västra delarna av Söderhamn, där bland annat Skytten ingår, var siffran bara 68 procent.

- Vi vet ju att i de distrikt som har lägre än 70 procent – vi har exempel där deltagandet är nere på 50–60 procent, eller till och med under – är invandrartäta områden, med många lägre utbildade och kanske många arbetslösa. Det är typer av människor som är svagare, säger Sören Holmberg.

Det är de som har det bra i samhället som går och röstar.

- Det är den övre medelsklassen i övre medelåldern – människor som har det bättre ekonomiskt – som har högt valdeltagande, medan de med alla möjliga problem i samhället, har lägre, säger Sören Holmberg.

Ofta rör det sig om att personerna är unga, arbetslösa eller invandrare, eller en kombination. Alltså människor som redan är utanför, på ett eller annat sätt. Sören Holmberg tycker därför att det är ett problem med lågt valdeltagande.

- Vi vet att valdeltagande är kopplat till förtroende och stöd för olika typer av system. Lågt valdeltagande kan signalera att det finns problem i samhället, det kan vara en singal på missnöje, säger han.

Ett annat sätt att visa sitt missnöje är att blankrösta, något som också blivit vanligare de senaste 30 åren.

- Det är ett mer aktivt avståndstagande. Ett lägre valdeltagande och fler blankröster kan tyda på en blandning mellan trötthet med systemet och en protest.

Mer läsning

Annons