Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En lärares rop på hjälp

/

Lärarna får välja mellan att ta en stående kopp kaffe eller gå på toaletten. Rasterna är så korta att de inte hinner förbereda nästa lektion. Och inte allt för sällan är lunchen bara 20 minuter.
Det menar högstadieläraren Eva som gått ner i tid för att klara av att jobba.

Annons

Det kom en insändare till redaktionen. En insändare som är riktad till Söderhamns kommun och barn- och utbildningsnämnden. Den kommer från en högstadielärare som berättar att de håller på att gå på knäna.

"Vi har slutat ta raster, vi väljer mellan att slänga i oss en kopp kaffe och gå på toaletten, vi jobbar kvällar och helger och många har av hälsoskäl gått ner i arbetstid", står det bland annat.

Vi har träffat läraren, det är en kvinna och vi kan kalla henne Eva och enligt henne själv spelar det ingen roll på vilken högstadieskola hon jobbar i kommunen. Det ser i stort sett likadant ut överallt, menar hon.

– Signalerna om att personalen inte mår bra är många och jag vill hävda att skolan just nu bygger på personalens välvilja mot eleverna. Vi vill att de ska lyckas, därför håller vi på att stressa ihjäl oss.

Läs också: Bottenplats oroar fack och politiker

Eva berättar att hon själv har valt att gå ner till 80 procent för att klara av att jobba kvar som högstadielärare. Men någon ledighet har hon ändå inte. De dagar hon är ledig går oftast åt till att förbereda nästa veckas skolarbete.

– Det man blir mest ledsen över är att vare sig skolledningen, tjänstemännen och politikerna lyssnar på våra argument. Detta trots att många högstadielärare slutar eller byter skola. I stället för att agera väljer man att blunda eller komma dragande med någon statistik som visar att vi har gjort någon liten förbättring.

För Eva och hennes kollegor finns det lösningar som skulle underlätta arbetet. Framför allt handlar det om att anställa fler lärare för att minska arbetsbördan. Lönen är också viktig, anser hon.

– Förra året hade vi knappt några vikarier, då fick vi täcka upp för varandra och jobba ännu mer. Men det satte vi stopp för till slut. Ska vi kunna göra det jobb vi är anställda för och som läroplanen kräver, måste politikerna tänka om. Då går det inte ha bland den lägsta lärartätheten i hela landet. Det är det vi ser konsekvenserna av nu.

Läs också: "Skillnaderna för stora skolan måste förstatligas"

Just den här dagen är Eva ledig och har tänkt unna sig själv att bara koppla av. Men tankarna finns där hela tiden, borde hon inte lägga upp en planering, borde hon inte...

– Jag älskar mitt jobb och vill finnas i klassrummet. Ändå har jag kommit på mig själv med att titta på platsannonser och funderat på att utbilda mig till något annat. Det ska inte behöva vara på det sättet.

Mycket av stressen kommer från underbemanningen, men enligt Eva ställer också den nya läroplanen högre krav. Det ska dokumenteras mer och varje enskild elevs utveckling utvärderas och följas upp. Uppgifter som kräver sin tid.

– Ett tag trodde jag att det var mitt eget fel att jag blev stressad, men när jag satte mig ner och listade allt jag gör under en vecka insåg jag att det inte var så. Många av mina kollegor, alla skulle jag nog vilja säga, upplever det på samma sätt.

Läs också: Söker pengar för att kunna anställa lärare

Eva säger att hon välkomnar politiker och kommunala tjänstemän att följa henne i sitt arbete under två veckors tid. Har de inte förstått att något måste göras efter det – då rekommenderar hon dem att byta jobb.

– Alla lärare vill göra ett bra jobb, men vi måste få rätt förutsättningar.

Mer läsning

Annons