Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Eleverna ger skolmaten G

/

Vattnigt, för dåligt kryddad och konstgjord känsla. Men överlag får skolmaten ändå godkänt av eleverna.

– Skolmaten har blivit bättre, säger Sofie Dammbro, som går i nian på Norrtullskolan.

Annons

Den som tar sig tid att fråga elever om vad de tycker om skolmaten kommer att få två olika svar. Antingen gillar de maten, eller så avskyr de den.

I en undersökning om skolmatsalsmiljö som kommunen genomförde hösten 2010 ställdes även två frågor som direkt rörde maten.

Då svarade 37 procent av 346 svarande att maten alltid smakar bra. Samtidigt svarade över hälften, 55 procent, att de alltid är mätta när de lämnar matsalen.

– Ibland är det bra, men en del gånger är det värdelöst, smaklöst, säger Oskar Lindqvist, som går i ettan på gymnasiet.

Han och kompisarna runt matsalsbordet tror att det finns flera anledningar till varför maträtterna i skolan upplevs olika.

Dels tror de att varje person gillar olika smaker. Men de tror även att tillagningssättet och råvarorna påverkar upplevelsen.

– Det märks att det är mycket halvfabrikat. En del rätter smakar mycket bättre hemma än på skolan, säger William Edström.

Att det klagas mycket på skolmaten kan även bero på ett sorts grupptryck. Det tror åtminstone Leonard Lidén.

– Alla säger att maten smakar dåligt, men så dålig är den inte. Det hör liksom till att man ska tycka illa om skolmaten, säger han, och får medhåll av sina bordskamrater.

En som inte grupptrycket rår på är Markus Hedberg, som går i tredje klass på Norrtull.

– Skolmaten är verkligen god. Jag brukar äta allt, utom pyttipanna. För det tycker jag inte om, säger han.

Flera av eleverna som tidningen pratat med tror att mindre halv- och helfabrikat skulle öka skolmatens standard.

– Jag tycker att skolmaten måste bli mer personlig. Det fungerar inte att bara slänga ner allt i en stor gryta, säger gymnasieeleven Albin Eklund.

I centrala Söderhamn finns en stor del barn med invandrarbakgrund som har vuxit upp med en annan matkultur. Det gäller att anpassa maten även till dem.

– Till exempel genom att erbjuda alternativ utan fläskkött.

Ibland får Sonia Persson och Åsa Bergstedt, biträdande kostchef, frågor om varför det inte serveras mer traditionell husmanskost i skolorna.

Svaret på frågan är enkel – barnen äter det inte.

– I dag finns det inga barn som äter kalops och dillkött. Vad vi äldre ser som traditionell husmanskost är inte det för ungdomarna. För dem är pizza, tacos och hamburgare husman, säger Åsa Bergstedt.

Mer läsning

Annons