Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Dyk på hög nivå

/
  • Tuff miljö. Det är kargt och kallt inne i Söderhamns vattentorn. Dagarna är ofta långa för dykarna som jobbar många mil hemifrån.
  • Den som dyker i dricksvatten måste vara extremt ren. Andreas Andersson blir klorerad innan han går ner.
  • Kim Andersson hjälper dykaren Andreas Andersson av med torrdräkten. Teamets tredje medlem är Anders Klemensson. Hans jobb är att stå halvvägs ner i vattenreservoaren och serva dykaren.
  • VA-chef Veronica Henriksson och driftansvarig Gunnar Ericsson på toppen av vattentornet tillsammans med Kim Andersson som sköter dykarens lufttillförsel.
  • VA-chef Veronica Henriksson och driftansvarig Gunnar Ericsson.
  • En stalaktit som bildats inne i vattentornet.
  • Med hjälp av den här lådan sköts kommunikationen med dykaren långt under våra fötter.
  • Den här roboten kan användas för inspektioner, eller för att övervaka dykaren så att inget går snett med lufttillförsel och utrustning.
  • Ett runt betongrum under vattentornets tak är dykarnas depå.

I isande kyla, långt ovanför marken och djupt ner i söderhamnarnas dricksvatten, jobbar dykaren Andreas Andersson.
Hans jobb är dammsuga vattentornets gigantiska tank inifrån.

Annons

Söderhamns tätort tar sitt vatten ur Söderalaåsen och pumpar det till vattentornet på andra sidan staden. Tornet ser ut som en kantarell och syns vida omkring.

Ungefär vartannat år måste vattenreservoaren i tornet inspekteras och göras ren inifrån. För när miljoner sinom miljoner liter passerar så bildas alltid en bottensats. Bäst är att städa medan tornet är fyllt. Då finns ingen risk att det blir tomt i folks kranar.

Vattentornet i Söderhamn är inget drömobjekt. Innan dykningarna kan börja måste dykargänget bära upp flera hundra kilo utrustning i trapporna. Torrdräkten, dykartuberna, kameror, kommunikationsutrustning, sugslangar, lampor.

Före varje dyk måste dykaren se till att vara helt ren. Andreas kompisar sprayar hela dykardräkten med klor.

Den här gången hittar de oväntat mycket skräp på botten av reservoaren. Slam finns alltid, men den här gången är lagret upp till 40 centimeter tjockt. Slammet består av utfällningar från vattenledningarna, till exempel grundämnet mangan och rost. Men också av mineraler från allt vatten som strömmat igenom tornet, till exempel kalcium och magnesium. Tar man inte bort slammet kan det börja växa bakterier där.

Mer läsning

Annons