Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Distansstudenter klarar sig sämre

/
  • På fredagseftermiddagen sitter Elin Hedenborg-Högqvist, 20, och pluggar på CFL. Det gäller att ha disciplin för att fixa högskolestudierna, och hon vet inte om hon skulle klarat av att läsa helt på distans.

Färre studenter klarar sina studier idag jämfört med för fem år sedan.
Sämst går det för dem som läser fristående kurser på distans.
- Självklart är det ett problem, säger Brittmarie Myringer på Mittuniversitetet, där mer än häften av studenterna är distansare.

Annons

För fem år sedan tog 83 procent alla studenter samtliga poäng. I dag har siffran sjunkit till 79 procent.

- Distansutbildningarna har ökat ganska ordentligt, i samma takt har prestationsgraden sjunkit, säger Lena Eriksson på Högskolverket, som tagit fram siffrorna.

Det märks ett klart samband mellan prestationsgrad och lärosäten med stor andel distansutbildning. På Karolinska institutet i Stockholm klarar till exempel 94 procent av studenterna alla poäng. Där pluggar bara 7 procent på distans.

Elin Hedenborg-Högqvist bor i Söderhamn och pluggar till sjuksköterska i Gävle. Hon går en traditionell högskoleutbildning, men åker bara till Gävle ungefär en gång i veckan, för obligatoriska föreläsningar och tentor. Hon tror ändå att det skulle vara skillnad att läsa helt på distans.

- Då kanske det skulle bli så att jag inte klarade det. Det känns bättre att gå på campus.

Anledningen till att hon tror att distansstudier är svårare är dels för att man blir ensam och inte har klasskompisar som pushar och hjälper, dels för att det blir svårare med självdisciplinen.

- Jag har ibland tänkt att "idag ska jag plugga". Sedan har jag slängt mig i soffan. Och så har det gått en dag utan att jag gjort nåt, säger hon.

Mittuniversitetet, med campus i Härnösand, Sundsvall och Östersund, är det lärosäte som har näst sämst genomförandegrad i landet. Bara 67 procent klarar sina poäng.

En förklaring är att mer än hälften av heltidsstudenterna på Mittuniversitetet läser på distans.

- Vi har fler elever som är mantalsskrivna i Stockholm än i Härnösand, säger Brittmarie Myringer, ansvarig för distansutbildningarna.

För Mittuniversitetet innebär de dåliga siffrorna att man får mindre pengar, eftersom lärosätena får betalt per student som klarar utbildningen. På Mittuniversitetet, liksom i hela landet, är det speciellt de som läser fristående kurser som kuggar sig.

- En del är inte intresserade av poängen, de har ingen glädje av dem utan läser för att få kunskapen, säger Brittmarie Myringer.

Sämst är genomförandet för de som läser helt via nätet. De distansare som läser utbildningar där klassen träffas en gång i månaden klarar sig bättre. Mittuniversitetet har undersökt vad studenterna anger som orsak till att de hoppat av eller inte klarat sina studier. För en del är det så enkelt att deras uppkoppling inte fungerat, eller att de inte tagit sig in på skolans nät.

- Man säger också ofta att det är familjskäl, men penetrerar man det är det oftast tidsbrist. Man har inte planerat att läsa så mycket. Men läser du halvtid måste du boka in 20 timmar i veckan. Det är väldigt mycket om man har jobb och familj.

För att komma tillrätta med problemen ska Mittuniversitetet starta ett "digitalt campus".

- Där ska studenterna ha precis samma information och service som de på vanliga campus. Eftersom distansstudenterna inte läser under normala öppettider ska vi börja med support på kväller och helger. Det har rektor avsatt särskilda medel för, säger Brittmarie Myringer.

Mer läsning

Annons