Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Bengt bytte systempåsen mot ett värdigt liv

Helt nedgången av droger och alkohol gick Bengt Ädel till Stenbacken och bad om att få ett boende. I systemkassen bar han en tandborste och ett ombyte. Det var allt han hade.
I dag är han drogfri och en av vaktmästarna.

Annons

Bengt Ädel har slagit sig ner i köket på Stenbackens kontor. Kaffebryggaren puttrar och han har inhandlat kaffebröd.

Hans ögon är pigga och det var länge sedan han slutade sluddra.

– För mig har Stenbacken handlat om liv eller död. Så illa däran har jag varit.

Utan omsvep berättar han om ett liv med alkohol, droger och kriminalitet. Om hur han lyckades ta sig ur för att fastna i "skiten" igen.

– Jag bodde på Stenbacken redan innan det blev ett boende- och arbetskooperativ. När allt brakade åt helvete efter ett längre uppehåll valde jag att flytta hem till Hofors, säger Bengt.

Det blev inte bättre. Han förlorade körkortet och hade nått botten när han den sista oktober 2006 åkte till Söderhamn för att försöka få ett boende på Stenbacken. Varorna i systempåsen var utbytta mot en tandborste och ett ombyte.

Göran Halvarsson som var verksamhetsledare då tog emot honom med öppna armar.

– Han gav mig ett rum i det dåvarande korttidsboendet. När jag var ut en natt och tog amfetamin blev jag ställd mot väggen. Det var då jag tog mig i kragen. Jag började närma mig 50 och behövde ha någonstans att sova. Det gick inte längre.

Bengt Ädel har tagit ett återfall efter det också. Men det är det enda på tio år. Sedan åtta år tillbaka är han också vaktmästare på Stenbacken.

– I dag bor jag i en lägenhet på Tallvägen och sköter mig helt själv. Jag fick helt enkelt min andra chans i livet, säger Bengt.

Folk kommer och går i kontoret, en del stannar upp och säger några ord. Andra stannar kvar och tar en kopp kaffe. Eva är en av dem.

Hon berättar om ett liv som i mångt och mycket liknar Bengts. Hon var bostadslös, arbetslös och kriminell när hon fick en lägenhet på Stenbacken.

– Innan hade jag varit inskriven på Sjövillan och ville egentligen inte söka mig hit. Jag gillade inte stället. Nu har jag bott här i snart fyra år.

Till att börja med fick hon hjälp med det mesta och hon sökte sig alltid till personalen eller andra hyresgäster när hon mådde dåligt. Steg för steg lyckades Eva ta sig ur sitt trasiga liv.

I dag har hon fått tillbaka sjukpenningen, a-kassan och tagit körkort.

– Jag har också fått ett jobb och varit drogfri sedan den dag jag flyttade in.

Eva säger att det vore att ljuga att påstå att det har varit fyra lätta år. Men hon ingår i en liten kärntrupp som gör saker tillsammans och som hon kan vända sig till när det känns tungt och svårt.

– Gemenskapen betyder mycket, det är den som får mig att hålla mig borta från drogerna. Jag önskar ofta att "vanligt" folk skulle vilja komma hit och umgås med oss. Vi är inte farliga, bara vanliga människor.

Både hon och Bengt Ädel är medvetna om att Stenbacken då och då brottats med ett dåligt rykte. Att det talats om fortsatt missbruk, obetalda hyror och bråk.

Så har det också varit i omgångar och olika åtgärder har vidtagits för att komma åt problemen. Bland annat är det nolltolerans mot droger och ett måste att betala hyran. Vissa personer har också avhysts.

– Det har varit stökigt emellanåt, men så är det på de flesta boenden. I dag är det mycket lugnare. Vi som bor här måste ju faktiskt ta ett eget ansvar också. Det är därför som vi alltid har någon aktivitet på gång, konstaterar Eva.

Själv ingår hon bland annat i ett integrationsprojekt som ska leda till en bättre förståelse för andra kulturer och gemensamma aktiviteter.

– Sedan en tid tillbaka har vi ett HVB-hem för ensamkommande här på Stenbacken. Det känns viktigt att vi gör något för den gruppen också, säger Eva.

Nej, hon ville inte flytta till Stenbacken. I dag vill hon inte flytta därifrån.

Fotnot: Eva heter egentligen något annat.

Mer läsning