Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

90 år med Hälsingerunor

/
  • På lördagen firades Hälsingerunors 90-årsjubileum i Edsbyns museum, dit allmänhet, redaktionskommitté och författare i årets bok hade kommit. Jan-Eric Berger, tvåa från vänster, höll i presentationerna av artiklar och författare.
  • Eva Jernqvist från Alfta har samlat uppgifter om Berta Flodberg, som hade ett skiftande liv. Berta växte upp som barnhemsbarn i Bollnäs, utbildade sig till sjuksköterska och barnmorska och kom till Kina som missionär där hon verkade i slutet av 1920- och början av 30-talet.
  • FOTO: STIG ELVÉNPer Albin Norin var Helsingerunors förste redaktör. Tidskriften var tänkt att skapa gemenskap mellan hembygdsföreningarna i Hälsingland. Han samlade också artiklar från bygden i sina klippböcker (bilden) som nu finns i Edsbyns museum.
  • Lars Norin är barnbarn till Per Albin Norin, som startade Helsingerunor. Farfar var
  • Gamla Helsingerunor fanns det också att titta i.
  • Jan-Eric Berger och Elisabeth Eriksson hann titta i årets Hälsingerunor strax innan programmet började.
  • Flera av författarna i årets Hälsingerunor fanns på plats liksom redaktionskommittén.

På lördagen firades Hälsingerunors 90-årsjubileum i Edsbyns museum. Där dessutom årets boksläpp hölls.

Annons

Ovanåkers hembygdsförening och Hälsinglands hembygdskrets ville göra det lite extra festligt i år med tanke på jubiléet.

Gamla runor ända från starten 1921 visades. Dessutom visades gamla urklipp från tiden då första utgåvan av Helsingerunor gavs ut. 

Förste redaktören för Helsingerunor var Per Albin Norin från Edsbyn. Per Albins barnbarn Lars Norin fanns också på plats.

– Farfar var en otrolig hembygdsentusiast. Han var också väldigt speciell, eller truttig som man säger här, butter. Han klippte ut allt som stod i Ljusnan om det som hände i bygden mellan 1913-1961, sade Lars Norin.

Ordförande för Ovanåkers hembygdsförening Elisabeth Eriksson hälsade alla välkomna.

Hon berättade att Helsingerunor från början var tänkt som en hembygdstidning, ett hembygdsorgan för helsingarne som skulle ges ut med fyra nummer per år. På den tiden stavades Hälsingland med "e". Tanken var att skapa gemenskap mellan hembygdsföreningarna i Hälsingland.

Så småningom kom Hälsingerunor att bli en årsbok utgiven av Hälsinglands hembygdskrets. Författaren Hans Lidman, även han från Edsbyn, var redaktör 1947-1956.

Journalisten Erik Hjärtberg skriver i den senaste boken av Hälsingerunor om först tidskriftens sedan årsbokens historia. Erik Hjärtberg har i sitt arbete gått igenom alla Helsingerunor/Hälsingerunor.

Läs mer om jubileumsfirandet i måndagens (21/11) Ljusnan.

Mer läsning

Annons