Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Trappor är också trend – Micke Westrin bygger dem rakt upp och ned

/
  • Lokalerna hos Bergsjöverken har Micke Westrin inrett själv, för att få en fungerande verkstad.
  • Det räcker inte med millimeterpassning, ofta handlar det om tiondelar, så det gäller att klingan följer de markerade strecken i träet.
  • Sidstycket som trappstegen ska fogas in i har redan tagit form.
  • Här sågas ett (trapp)steg i sänder.
  • Tumstock och miniräknare är lika viktiga som maskinerna för att allt ska bli rätt.

Alldeles oavsett vem man besöker, eller vart man går, är trappan det första som möter. Och Micke Westrin, trappbyggare i Bergsjö, märker att allt fler vill vara personliga även när det gäller val av trappa.

Annons

– Jag får vara lite konsult ibland, för vissa har inte riktigt insett att trappan de tänkt sig faktiskt inte ryms på den yta de avser att placera den på.

Micke Westrin rör sig mellan sina maskiner i lokalerna på Bergsjöverken.

Läs mer om hur företagsbyn på gamla Trimaområdet växer.

Det luktar nysågat virke och luften känns litet "tjock" av fint trädamm.

Här flyttade Micke Westrin in med sitt företag, MIWE Trappsnickeri, i fjol. Här blir plankor och brädor till vackra inredningsdetaljer, för det är ju faktiskt det våra trappor är: en del av heminredningen.

Men, som Micke påpekar, när man jobbar med ett hus är det inte alldeles lätt att för sitt inre föreställa sig en trappa innan den är på plats. Fast egna design- och utformningsidéer, det har många. En del villaägare som kontaktar honom säger: "vi ska såga upp ett hål här, och ha en trappa, kan du bygga så här?" Det är då Micke tar fram miniräknare, penna och papper, skissar och visar. Ju fler trappsteg, och ju bredare varje steg är, desto mer plats tar trappan. Oavsett om den svänger eller går i spiral måste man mäta, räkna och fundera. Och utrymmet under trappan går ofta inte att göra något bra med.

– En trappa ska inte bara vara snygg, den ska vara hållbar och fungera. Det första jag brukar förklara är hur mycket plats varje trappsteg faktiskt tar, både på höjden och bredden. Man måste räkna noga – en trappa kan ju inte sträcka sig hur långt som helst. Och är det för lite utrymme – ja, då slår man huvudet i taket, kanske redan på tredje trappsteget, när man går upp... Och alla idéer går inte att genomföra.

Vem bestämmer var trappan ska stå?

– När jag kommer till ett hus brukar det vara mannen som pratar om trappan först. Men sedan, när jag frågar om detaljer, säger männen ofta: "prata med frun, hon vet hur det ska se ut".

Att det går mode även i trappor är uppenbart. Trärena trappor har alltid en marknad, men många vill ha särskilda färger. Just nu frågar många efter ledstänger och andra detaljer i rostfritt, och nyligen fick han beställning på en svart trappa. Vissa vill ha vitlackat, vilket nästan är det svåraste, enligt Micke:

– Ja, det är svårt att täcka trä helt och hållet med vitt. En del lägger på skivor, men det vill jag inte göra, i stället jobbar jag lager på lager för att det ska bli bra.

Han har levererat flera trappor till Stockholmsområdet, men även i Hudiksvall och Sundsvall har han kunder, såväl företag som privatpersoner. Tillsammans med kunderna tar han fram en ritning. Så bygger han trappan i sin verkstad i Bergsjö, fogar samman den för att se så allt stämmer, tar i sär den och åker till kunden och monterar.

– För vissa är trappan som en möbel. Mitt mål är att kunden ska bli nöjd. Ofta hittar jag egna lösningar. Jag tycker om att lösa problem, och är ganska påhittig.

Mer läsning