Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärare vill ha mer tid för eleverna

/
  • Lena Eriksson tycker att en för stor del av hennes arbete i skolan går till att ordna med administrativa uppgifter.
  • En önskan från Lena Eriksson är att det skulle finnas mer tid till att planera kreativ undervisning i skolan.
  • Att ställa olika krav på eleverna tror Lena Eriksson är nödvändigt för att eleverna ska utvecklas.
  • Mellan lektionerna försöker Lena Eriksson hinna förbereda kommande lektionerna.
  • När eleverna har gått hem för dagen väntar rättning av prov och att skriva omdömen inför utvecklingssamtal.
  • Lena Eriksson har arbetat som lärare i 17 år och undervisar i svenska och spanska.

Klockan är kvart i åtta. Lena Eriksson kopierar papper, kollar om någon lärare är sjuk och förbereder dagens första lektion. Om en kvart börjar hennes egentliga arbetsdag.

Annons

– Men om jag inte är här kvart i åtta så hinner jag inte, säger Lena Eriksson.

Hon är en av lärarna på högstadiet på Bergsjö Centralskola. Hennes undervisningsämnen är svenska och spanska. Hon hämtar papperskopior som hon har skrivit ut, och några extra blyertspennor från materialförrådet. Hennes första lektion för dagen är spanska. Vid språkundervisning är det extra viktigt att eleven tar sig tid att träna tills de nya orden och grammatiken sitter.

– Barn och ungdomar har ganska dåligt tålamod, allting ska gå så fort idag. De är vana att googla allting som de inte kan, säger Lena Eriksson.

Det händer att hon känner en hopplöshet i sitt arbete som lärare. Ibland när hon möter elever med ett annat modersmål än svenska eller med elever med lässvårigheter känner hon sig otillräcklig.

– Jag har inte utbildning för elever som talar ett annat språk. Jag kan alltid be om hjälp från lärare med svenska 2 utbildning, men då ska det finnas tid för att få handledning från dem. Tid handlar ofta om fler personer i vår organisation och då kostar det pengar och de pengarna finns inte i skolans budget. Vilket resulterar i att jag inte har möjligheten att få det stöd och den kompetens jag behöver.

I hennes klasser finns det elever som siktar på de högsta betygen, som flitigt gör övningarna och som är pålästa på proven. Det finns även elever som inte alls är lika motiverade. Och elever som har det svårare än andra.

– Jag kan inte ställa lika höga krav på alla. Som elev är det inte så kul att alltid misslyckas. Jag lider med barnen, det är hemskt att sitta där och inte förstå. För elevens självkänsla är det en katastrof, säger Lena Eriksson.

När eleverna börjar på högstadiet får de göra kunskapstester i läshastighet, stavning och ordkunskap. Proven görs för att lärarna ska få en överblick över elevernas kunskaper i det svenska språket.

– En del är otroligt svaga på att läsa. Och det är jobbigt då man vet att eleverna ska gå ut med godkända betyg efter tre år. Har de svårt för att läsa blir det också svårare att ta till sig en text i en SO-bok till exempel.

Under lärarutbildningen hade hon många visioner om hur hon skulle vara som lärare och hur hennes undervisning skulle se ut.

– Men i verkligheten är det schemat, busstiderna och resurserna som styr. Det finns lite tid till att sätta sig ned och fundera på hur man skulle kunna förändra undervisningen.

Mer läsning

Annons