Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Grönskan spirar ett år efter branden

/
  • Branden förstörde växande skogar som man får börja om med nu. Det blev även en ekonomisk smäll.– Det är klart att det är mycket som har gått till spillo, säger Per Sundman, Holmen Skog.
  • – Oj, oj, oj vad fint, och mitt i det svartaste svarta, utbrister Sven Norman när han upptäcker blommande kattfot.
  • Alla arter är inte så enkla att bestämma, men Ann-Christin Jäderholm har Fältfloran till hands. Hon är medlem i Naturskyddsföreningen som Sven Norman är ordförande för och föreningen planerar en utflykt till området senare i sommar.
  • Insekter är viktiga för naturvården.

Det har gått precis ett år sedan den stora skogsbranden i Hassela började. I dag spirar grönskan i området och ägaren Holmen Skog har börjat planteringen. Men spåren efter branden har inte försvunnit helt. Sotiga stubbar vittnar om fjolårets dramatiska dygn.

Annons

Vi åker genom brandområdet till platsen där branden började, på ett hygge strax söder om Kölhöjden. Det som branden hade lämnat kvar här för ett år sedan var svart, bränd skogsmark med några insprängda gröna öar som klarade sig undan elden. I dag är det nästan tvärtom, grönskan spirar, men sotiga stubbar och vissa svarta områden vittnar om det som har hänt.

– Jag tycker att det är fantastiskt att det blir så grönt, det spirar överallt, undervegetationen kommer upp, säger Sven Norman, ordförande för Naturskyddsföreningen i Nordanstig.

Tillsammans med Ann-Christin Jäderholm har han följt med för att se vad som har hänt i brandområdet. Skogsbränder är viktiga ur ekologisk synpunkt, de kan ge liv åt ett helt nytt ekosystem och i Sverige är hela 86 arter strikt beroende av bränder. En växt som gynnas av skogsbränder är svedjenäva och den hoppas vi hitta. Fast egentligen är det lite för tidigt, många växter blommar först senare i sommar. Till exempel mjölkört som vi ser mycket av, men som inte visar sin röda färgprakt än.

Området verkar också vara ett paradis för forskare, eller kommer att bli det. Holmen får nästan dagligen samtal, bland annat från Naturvårdsverket och SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och troligen kommer det att genomföras ett omfattande inventeringsarbete.

Per Sundman, produktionsledare på Holmen skog, tittar sig omkring och drar ett djupt andetag.

– Det är med blandade känslor man ser det här. Det är klart att det är roligt att det spirar, men har man varit med och släckt...

Det var fruktansvärda förhållanden, på söndagen var det så stor brandrisk som det bara är en gång på tio år, dessutom blåste det mycket. På fredagen fanns det fortfarande vatten att hämta, men på söndagen fanns ingenting kvar, det var en sanslös upptorkning.

Man förstår honom. Det vore konstigt om branden inte hade satt sina spår i minnet, precis som i skogen.

Mer läsning

Annons