Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Det får inte gå till så här"

Flyktingkämpen Anita Dorazio åker till Strömsbruk för att försöka hjälpa familjen Mouradyan.

Annons

I 26 års tid år har hon via Etikkommissionen i Sverige engagerat sig för utvisningshotade flyktingars rättigheter och i 12 år för apatiska barn i Sverige. På torsdag åker hon upp från Stockholm till Strömsbruk för att träffa familjen Mouradyan.

– Det är aldrig försent! Det var därför jag sade okej till att åka upp. Det får inte gå till så här, säger hon.

Tillsammans med en jurist, erfaren av arbete med apatiska barn, och läkare hoppas hon kunna vända situationen, och kanske lyfta fram nya lösningar för familjen.

– Jag anser att de har väldigt starka asylskäl. Man vet inte vad som har hänt flickan på väg hit till Sverige. Jag kommer att få familjen att berätta i detalj för att reda på bakgrunden, säger hon.

En del i ärendet som upprör Anita Dorazio är att migrationsdomstolen inte gått med på att ge familjen en muntlig förhandling och att målet anses vara tillräckligt utrett med hjälp av den skriftliga utredningen.

– Det är upprörande! Det är lätt att sitta och fatta beslut om personer man inte har träffat. Men det är lagvidrigt och de gör så hela tiden. Jag gör detta för att vittna om vad som händer i vårt land, säger Anita Dorazio.

Att familjen nu får avslag på sin överklagan en tredje gång betyder utvisning, förutsatt att den går att genomföra. Enligt ett tidigare läkarutlåtande lider Susan Mouradyan av posttraumatiskt stressyndrom och har utvecklat ett uppgivenhetssyndrom, apati. Hon sover sig igenom dagarna och matas med hjälp av en sond i näsan. Nu sätts hoppet till att det helt enkelt inte är möjligt att "transportera" henne i det skick hon befinner sig i.

– Nu behövs oerhört starka läkarintyg, de som fanns tidigare var tyvärr inte tillräckliga och även om de varit det hade ändå inte barnets skyddsbehov beaktats, säger Anita Dorazio.

Migrationsdomstolen hänvisar till vården i hemlandet.

– Tidigare skickades många familjer tillbaka till sina hemland med apatiska barn, och även om det fortfarande händer så har det nått en anständighetens gräns. Men det går inte att deportera den här familjen, säger Anita Dorazio.

Mer läsning

Annons