Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Arkeolog berättade om blästbruk

/
  • Eva Hjärthner-Holdar, docent och chef för Geoarkeologiskt laboratorium vid Riksantikvarieämbetets Undersökningsverksamhet i Uppsala.

Hälsingland och Gästrikland var fyllda av järnframställningsplatser en gång i tiden. Då hade man blästbruk, en förhistorisk teknik som dröjde sig kvar. Det var också rubriken på en föreläsning som hölls på Hasselagården i onsdags.

Annons

Att vara arkeolog och delta i utgrävningar är som att lägga ett pussel. Hur detta pusselläggande gick till när det gäller blästbruk berättade Eva Hjärthner-Holdar, docent och chef för Geoarkeologiskt laboratorium i Uppsala.

Inför ett 30-tal lyssnare berättade hon om järnframställning förr i tiden. Hälsingland och Gästrikland var fyllda av järnframställningsplatser som oftast låg runt älven och sjöar, men det fanns även bläster inne i skogen.

Eva Hjärthner-Holdar visar bildar på utgrävningsplatser och rekonstruktioner av blästugnar, som faktiskt var rätt stora. Förenklat kan man säga att produktionen gick till på följande sätt: först tog man upp myr- eller sjömalm eller rödjord, sedan måste den bearbetas – rostas och torkas – innan den kan användas i blästugnen. Ugnen fylls med ved och kol och man börjar varva malm och kol. Sedan har det bildats en järnklump och järnet tas antingen hem eller också hade man så kallad luppsmide på plats.

Mer läsning

Annons