Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tun Win beskriver alfabetet med en sång

/
  • Dottern Magry och pappa Tun Win lär ut alfabetet i en egen melodi.

Han sätter sig framför sin synt och skriver en låt om bokstäverna i alfabetet.
Tun Win vill göra det lättare för sina elever att lära sig det språk de har med sig hemifrån.

Annons

– Låten tar upp det som är svårt i det karenska språket, förklarar Win Tun och öppnar locket på sin dator.

Låten går i gång. Det låter syntigt och poppigt på samma gång. Det är hans åttaåriga dotter Magry som sjunger.

Det finns flera utmaningar att ta sig an för den som vill lära sig karen. Det karenska språket har inte bara dubbla konsonanter så att en bokstav kan vara ng eller hp, utan består dessutom av flera toner. Samma vokal betyder olika saker beroende på vilket tonläge det har.

Läs också: Nio lärare lär ut modersmål

Det finns 150 olika dialekter och språk i burma. Burmesiska och karen är några av de vanligaste. Tun Win undervisar både i karenska och burmesiska.

– Språken är ganska lika varandra. Vissa ord kan se likadana ut men uttalas olika. Burmesiskan är svårare än karen.

Det skrivna alfabetet är besläktat med skrivsätt i Södra Indien. De runda formerna på bokstäverna beror på att man mest skrev på palmblad medan man utvecklade skriften.

Tun Win undervisar eleverna i sina modersmål en timme i veckan. Han försöker få dem att läsa och skriva hemma så att kunskaperna hålls i gång. Det är en utmaning att lära ut språket. Burmesiska och karen är ovanliga och det ges sällan möjlighet att tala språken i Sverige. Barnen faller lätt in i svenskan istället. Tun Win märker att många elever har svårt att engagera sig. De gör sällan sina läxor.

– Föräldrarna är de som håller i gång språket medan barnen pratar svenska med varandra. Även syskon och kompisar pratar svenska. Jag och min fru talar alltid karenska med vår dotter men hon svarar på svenska, förklarar Tun Win och fortsätter:

– Det var mycket hårdare tag i Burma. Där ställde läraren oss på en stol i en halvtimme som straff om vi inte kunde våra läxor. Ibland slog han oss med en käpp.

Det har varit oroligt i Burma i många år. En militärjunta håller landet i hårda tyglar. Det är svårt att få fram uppgifter om exakt vad som händer där. Många invånare har flytt och livsvillkoren för de som stannar är hårda. Nästan en tredjedel av burmeserna är under 15 år och bara var tionde person uppnår 60 års ålder.

Tun Win kommer från den lilla byn Kawbut i södra Burma. Han tvingades fly med sin mamma, pappa och fem syskon. Han lyckades ta sig till Thailand, till ett av de stora flyktingläger som upprättats där.

Lägrena ser ut som stora tältstäder. I ett av de största lägrena bor nästan 30 000 invånare flyktingar. De bor i tält. Boytorna gränsas av med presenningar. De flesta familjer får ett rum.

Tun Win bodde i flyktingläger i nio år. Det var här i lägret han gick i skolan och här han träffade sin fru Ma Phaw Aung. Hon kommer från samma område i Burma som han. Familjen anlände till Sverige som kvotflyktingar i början på september 2006. Då var Tun Win 26 år.

Hudiksvall var första anhalten. Sedan tre år tillbaka bor Tun Win i Ljusdal tillsammans med sin fru, dottern Magry och tre år gamle sonen Jordan.

Läs också: Undervisningen i arabiska fungerar som mötesplats

Familjen är kristen. Hemma i Burma firade Tun Win jul precis som i Sverige, bortsett från Lucia. Det är bra sammanhållning mellan karenska familjer. För tre år sedan bjöd Tun Win in karenska familjer från hela Sverige att fira jul ihop. Fler än 300 personer kom.

– De sov i gymnastikhallen på Slottegymnasiet. Vi dansade, sjöng, spelade teater och lagade mat tillsammans.

Musik är ett stort intresse. Tun Win tillbringar många stunder vid sin synt och komponerar egna låtar. Han skriver kärlekslåtar på engelska, burmesiska och karen. Tun Win leder en karensk ungdomskör i Ljusdal. Varje onsdag kväll övar de i Missionskyrkan med Tun Win vid pianot och varje lördag kväll träffas de hemma hos honom.

– Vi förbereder vårt sångframträdande på gudstjänsten i kyrkan dagen därpå.

Hans frus mamma delar en kolonilott med några andra familjer. De odlar grönsaker från sina hemtrakter med frön som de köper i thaibutik. Han lagar gärna karensk mat hemma. Det blir mycket ris och wokade grönsaker.

– Fast allra helst gillar mina barn spagetti och köttfärssås. Och köttbullar och potatis. Det svenska tar över även där.

Läs mer: Glädje som studiemetod

Mer läsning

Annons