Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så ser julen ut hos Lill-Babs: "Det blir körve på juldagen"

/
  • Lill-Babs förbereder inför en jul med familjen hemma i Järvsö.

Julen får gärna vara gammaldags, fylld av stearinljus, röda färger och med familjen nära.
Det är Lill-Babs recept på en riktigt god jul.

Annons

När jag kommer är Barbro precis i färd med att slå in julklappar. Hon sitter vid köksbordet med omslagspapper och röda band. Det är första lediga dagen hemma i Järvsö. Hon kom hem i går kväll efter tre veckor i Stockholm och på resande fot. En julbock i granris pryder ingången till hennes hus. Adventsstakar i fönstrena ger ifrån sig ett milt sken. I ett fönster hänger två halmstjärnor med röda rosetter. De har Barbros syster Birgitta gjort.

– De är så speciella för mig. Jag förvarar dem i silkespapper och tar fram dem med vördnad inför varje jul.

Hör Lill-Babs sjunga: Hör låten: Lill-Babs släpper nytt tillsammans med barnkörer

Barbro kommer att fira hemma i Järvsö med familjen. Huset lär med säkerhet vara fullt. Förberedelserna är i full gång.

– Fråga vilken husmor som helst vad hon gör dagarna före jul, säger Barbro och ler sitt stora leende. Bjuder på kaffe och en ugnsvarm kanelbulle och berättar.

Hon kommer att ha två julbord: ett grönt och ett traditionellt med skinka och sylta. Det är Barbro som lagar dopp i grytan.

– Det gör jag varje år. Det har blivit en tradition. Och så blir det körve på juldagen. Grynkaka och blodkaka som kokas samman i mjölk och så ugnsstekt knaprigt fläsk till. Det är nog snart bara jag och mina bröder som äter den.

Julen i Järvsö är speciell. När familjen bodde i Barnmorskestugan, den gula träbyggnad i korsningen mitt emot Hälsingestintan och bredvid Brostugan, stod Barbro och hennes syster och tittade på skarorna av bybor på väg till julottan i arla morgonstund.

– Mamma hade vadd i fönstrena och änglar som hängde i smala trådar i silver. Hon hade levande ljus där. Stearinljusens värme fick änglarna att röra på sig. Som barn var det magiskt. Vi kanske var fyra, fem år gamla och följde folk med blicken. En del kom på spark, en del gick och andra åkte släde. Många år senare har folk i trakten berättat att de såg två ansikten skymta där bakom fönstret.

Läs också: Lill-Babs Svensson: "De' ordnar sig bara det kômmer fôlk!"

Det är skönt att vara hemma. Här finns alltid något att göra: bege sig ut i backarna, gå på zoo eller bara gå in i kyrkan och sitta en stund alldeles för sig själv.

När Barbros barn var små lussade Barbro och dem för släkt och vänner de visste inte hade någon familj.

– Jag stod och strök skjortor kvällen innan och bakade en långplåt med lussebullar. Sedan åkte vi runt och sjöng för dem som var ensamma. Det var jag, Malin, Kristin, deras kusin Christian och kompisar till dem. Vi hade det som tradition i några år, från att de var sju år till att de var tolv. En gång blev en av tjejernas kompisar så rörd att tårarna kom. Hon berättade att hon inte varit med om något så fint förut. Det får en att inse vad lite man behöver göra för att göra en människa glad.

Under en tid brukade Barbro sjunga på äldreboenden i Järvsö tillsammans med Malin, Kristin, Tommy Nilsson och Bengan Jansson. De kom på uppskattade spontanbesök.

– Vi sjöng även på ett hem för svårt dementa. De som bodde där var jätteglada över att få sjunga men de förstod inte alls vilka vi var. De visste inte att de hade artister som mig, Bengan Jansson och Tommy Nilsson framför sig.

Familjen sjunger också i hemmets lugna vrå. Både för sig själv och andra. På julafton ringer Barbro alltid till Mona Tumba i Florida på andra sidan Atlanten.

– Vi sjunger julsånger för henne på telefon så att hon får svensk julstämning. Barnbarnen växer ju upp så det tillkommer nya stämmor varje år.

Läs också: Lill-Babs nyckeln till framgång

Mer läsning

Annons