Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyskrivet språk färgat av kolonialmakter

/
  • Haret Ismail Karbat undervisar i somaliska, ett språk som präglats av både arabisk, brittisk och italiensk kultur.

Det somaliska språket är kryddat med låneord från de makter som haft med regionen att göra. Först tar islam med sig arabiska. Efter det tågar engelska och italienska in.
Som skriftspråk är somaliska så nytt att det inte får ett officiellt alfabet förrän 1972.

Annons

Haret Ismail Karbat undervisar i somaliska. Han är en av de nio lärare i modersmål Ljusdals kommun har rekryterat. Han har bott i Ljusdal i mer än fem år. Haret kommer till Sverige som kvotflykting i FN:s regi.

Läs också: Nio lärare lär ut modersmål

Han kommer från den lilla byn Afmando i norra Somalia. Han har en dramatisk familjehistoria. Han är uppvuxen mitt under blodigt inbördeskrig. Han, hans bror, två systrar och pappa flyr till fots efter att blivit bortdrivna från sin by av en motståndarklan. Harets mamma har skjutits till döds.

Efter flera dagars vandring når de Kenya och personal från FN ger dem mat och vatten och för dem till ett flyktingläger. Haret är sju år.

Lägret heter Hagadera och fungerar som hemvist åt 45 000 flyktingar. Haret går i skola här. För att försörja familjen jobbar han som bilmekaniker och expedit i en mataffär som FN driver.

Läs också: Undervisningen i arabiska fungerar som mötesplats

Regionen har en spännande historia. Östafrika tros vara hemvist åt människans allra tidigaste förfäder. Här har man hittat två miljoner år gamla lämningar efter människor. Området kring lägret är platt ökenlandskap, hemvist åt savanndjur som lejon, elefant och zebra.

– Det är så hett att vi hade vårt kök utomhus.

Haret bor i lägret i 18 år, innan han erbjuds att komma till Hälsingland.

Läs också: Schackmästaren som tolkat åt Clinton

Hans minns sin resa hit. När han anländer är det kallt, blåsigt och grönt överallt.

För Haret är Hälsinglands försommar en kylig bekantskap efter den 35 gradiga hetta han är van vid i Kenya. Den gröna naturen slår emot. De stora träden. Hemma är han van vid solbränd jord och buskar som enda vegetation.

– Jag blev så förvånad över att det var så folktomt. Inget myller av människor som på gatorna hemma.

Läs också: På jakt efter Afghanistans historia

Det tar tid att vänja sig. De första sex månaderna befinner Haret sig i ett overkligt drömtillstånd. Han försöker glömma sin hembygd. Han promenerar runt i Ljusdal. Han besöker kommunhuset, han går på biblioteket, han kollar in byggnader på Stenegård, han går på Järvzoo för att se på hur de vilda djuren på dessa breddgrader ser ut. Han håller kontakt med vännerna på lägret. Fotograferar snö och visar bilder på varg och björn.

– De tycker det är så intressant att det finns folk här som håller vilda djur, samer som håller renar. Ingen äger något vilt djur, vare sig Kenya eller Somalia.

Läs också: Han är konsertcellisten med eget Hälsingehus i Polen

Numera känner han sig hemma här. Haret ses som en riktig språkbegåvning. Han har studerat extra, bara för skojs skull: matematik, samhällskunskap och engelska. Haret undervisar även sina egna och sina kompisars barn. Det är viktigt att de håller hemspråket intakt.

– Man vet aldrig hur framtiden ser ut. Jag vill ge dem möjlighet att återvända.

Läs också: Tun Win beskriver alfabetet med en sång

Somalien har stort inflytande från andra länder. Landet ligger längst ut på det kilformiga utskott i östra Afrika som kallas Afrikas horn. Det geografiska läget är så attraktivt som strategisk punkt för handelsvägen mellan Europa och Indien att det redan på 1800-talet väcker andra länders intresse. Först kommer Storbritannien, sedan även Italien.

Kolonialmakternas närvaro har färgat språket. Somaliska har många engelska och italienska låneord. Det arabiska språket har redan innan satt sin prägel på somaliskan, dels genom handelskontakter, dels för att Somalien är ett muslimskt land.

– Vi firar ramadan och andra muslimska högtider.

I somaliska avgör ett tonläge vilken grammatisk betydelse ett ord har. Såväl singular och plural som femininum och maskulinum kan skiljas åt genom att ordet uttalas i olika tonlägen.

Läs också: Glädje som studiemetod

Somaliskan fick inte ett officiellt alfabet förrän 1972. Den inrättades som ett försök att öka läs- och skrivkunnigheten. Det har funnits sätt att skriva språket på tidigare, bland annat med det arabiska alfabetet. Till största del har man använt andra språk för att skriva med, först arabiskan och under kolonialtiden användes italienska och engelska.

Landets konflikter hindrar arbetet med att lära befolkningen att läsa och skriva. Vid en undersökning som FN gjorde 2001 visade att bara 17 procent kunde läsa och skriva.

Landet dras med problem med hungersnöd och förorenat vatten.

Mer läsning

Annons