Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ljusdalsbo mötte Palme på mordkvällen: "Jag var en av de sista som vidrörde statsministern"

/
  • Tony Persson från Ljusdal var på samma biograf som Olof Palme innan han blev mördad. Här berättar han sina minnen från den kvällen.
  • Sveavägen dagen efter mordet på Olof Palme.
  • Här syns Olof Palme på ett besök på Stenegård 1985.

Tre decennier har gått sedan som Sveriges statsminister Olof Palme sköts ner på öppen gata efter ett biobesök i centrala Stockholm den 28 februari 1986.
Ljusdals-bon Tony Persson var på samma föreställning och var en av de sista personerna som såg Palme i livet.
Vi har bett Tony att berätta om sina upplevelser den där kvällen, för 30 år sedan, och detta är vad han minns.

Annons

Palme på biografen 28 februari 1986

Vi bestämde oss för att gå på biografen Grand i Stockholm denna kväll, Marie Bergström och jag. Vi såg filmen Gå och se, en sovjetisk skildring av andra världskriget. Därefter ville vi även se Bröderna Mozart samma kväll.

Mellan filmerna tog vi en promenad upp till Drottninggatan. På vägen tillbaka till Grand var det lite mörkt intill Holländargatan, där vi mötte en man som gav ett obehagligt intryck. Kanske var det mörkret som förstärkte den lite otäcka känslan.

Vi satte oss i den bakre delen av biografen innan filmen började. När Olof Palme och Lisbet kom in kände jag genast igen dem. Undrar om de har livvakter med sig, sa jag till Marie. Men ingen person i närheten verkade se ut som en livvakt. Jag uppfattade inte sonen Mårten med flickvän. För mig kändes det just då fint att Sveriges statsminister och hans fru kunde gå på bio som vanliga människor. Jag tänkte att trygga Sverige skilde sig från andra europeiska länder, där en premiärminister inte skulle gå på bio privat bland vanligt folk.

En person bakom Olof Palme pratade med honom. Min reaktion var att han kanske inte borde störa Palme, som antagligen ville koppla av denna fredag kväll. Då visste jag inte att Palme pratade med Björn Rosengren, som då var TCO-ordförande.

När filmen slutade övervägde jag om jag skulle fråga Palme om jag fick ta ett foto av honom inne på biografen. Vi var aktiva i Ljusdals fotoklubb och registrerade ofta våra förehavanden med kameran. Men jag ville inte vara framfusig och tränga mig på. Palme borde få gå på bio i lugn och ro. Vi dröjde kvar en stund efter filmen. När vi gick ut fick paret Palme resa sig, eftersom de hade en gång framför sin bänkrad. Det var lite trångt, så vi vidrörde Olof Palme när vi passerade.

Ute på gatan bestämde vi oss för att ta tunnelbanan till Slussen, där vi skulle övernatta på båten Gustaf af Klint. Vi valde att gå till Rådmansgatans station.

Vid frukosten på båten spelade teven sorgemusik. Då var det svårt att fatta nyheterna om mordet, när vi några timmar tidigare hade varit så nära. Kanske befann vi oss i tunnelbanan under Palme när han mördades.

Jag har naturligtvis ingen aning om vem som sköt Palme. Skulle jag gissa åt något håll tror jag att det kan ha varit någon/några som visste mycket om säkerheten omkring statsministern.

Långt efteråt har jag tänkt på att jag var en av de sista personerna som vidrörde statsministern. Antagligen hade det väl blivit en känd bild av Palme om jag hade fotat honom på biografen efter filmen. Det känns som att en ganska oskuldsfull och kanske naiv tidsepok i Sverige tog slut med Palmemordet.

/Tony Persson

TV+Text: Hälsingetidningar missade mordet på Palme

Premium: Se bilder från Olof Palmes olika besök i Hälsingland

Läs mer: Vittne från Hälsingland berättar om mordkvällen

Mer läsning

Annons