Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

I spåren efter Edängebroarnas storhetstid

/
  • Lars Ljungström och Hans Ljungström är positiva till en cykel-, skoter- och vandringsled över den gamla Edängebron.
  • I dag är de gamla Edängebroarna låsta och igenbommade i väntan på att beslut ska tas om deras framtid.
  • Broarna över Edängeforsen har sedan länge varit en viktig knutpunkt.
  • Lars Ljungström med ett fotografi från tiden då den första bron i Edänge byggdes.
  • Lars Ljungström bor i en gammal släktgård i närheten av broarna.
  • Den gamla bron, till vänster, byggdes 1879 och den nyare bron byggdes 1915.

Under den senare delen av 1800-talet drog järnvägens era över Sverige. Den nya tiden bars fram av räls och ingenting kunde stoppa den. Inte ens älven, som tidigare varit det viktigaste transportsystemet, kunde hindra järnvägslinjen Norra Stambanans framfart. I dag finns spåren kvar, och de leder oss till de gamla Edängebroarna.

Annons

Tillsammans står två broar, den ena 136 år gammal, och den andra 100 år gammal, med fötterna i Ljusnans strömmar i det smala vattenstråket mellan byarna Ede och Edänge. De står tätt tillsammans och blickar medströms mot ersättaren några hundra meter bort, där den nya, tioåriga bron numera bär de moderna tågen över älven och binder samman Ljusdal och Järvsö.

Om den nya bron, som invigdes 2005 karaktäriseras av betong och funktionalitet, präglas de äldre broarna av skaparglädje och byggnadskonst. Den första, som byggdes i samband med järnvägen 1879 är unik då den var den första som byggdes helt på land och sedan sköts ut över landfästet och brostöden. Den senare byggdes under krigstiden 1915 efter att både persontrafiken och godstågen ökade och blev tyngre och ställde större krav på järnvägen. Den gamla fick då stå kvar som reservbro.

I dag är de gamla broarna rostiga, igenbommade och låsta, och medan tiden rinner fram vittnar de om en kulturhistoria och en tid då Sveriges bondesamhälle förvandlades till industriland. På "Ljusdalssidan" ligger spåren kvar vid brofästet och rälsen leder oss in i den lilla byn Edänge, som har sett järnvägens storhetstid komma och gå, men bland de cirka 30-40 bofasta i byn idag har mycket från broarnas tid försvunnit och fallit i glömska med äldre generationer.

Strax intill broarna, där Edängevägen slutar, bor Lars Ljungström i en gammal släktgård. Som barn tillbringade han ofta somrarna här, en tid då den nyare av de två broarna var i bruk.

– Då fick man gå över järnvägen för att komma till huset, det fanns ingen väg hela vägen fram, berättar han. Han minns också den orädda barndomens äventyrliga bad i Edängeforsen, där strömmen är stark.

– Mamma var helt förskräckt där hon stod vid strandkanten och såg på. Men jag skulle inte göra om det nu, man har blivit lite klokare med åren, skrattar Lars och guidar oss vidare i byn.

Järnvägen har präglat samhället sedan stambanan sträcktes över älven på den här platsen, och det blev en viktig knutpunkt för gods och transport. Lars och grannen Hans Ljungström minns resterna av tre militära vakttorn vid brofästena, kvarlämnade sedan krigen.

– Det var väl en viktig passage under beredskapstiden, men vakttornen togs bort någon gång under 1980-talet, berättar Hans Ljungström.

Från den gropiga vägen i Edänge täcks broarna i dag nästan helt av sly och träd, och på något sätt tycks de ha växt in i byns identitet.

– De bara finns där, och har funnits i alla tider. Man funderar inte så mycket över dem längre, säger Lars Ljungström.

Däremot fortsätter broarna att påverka byn på olika sätt, framför allt genom väntan på att beslut ska tas. Gammal räls ligger fortfarande kvar, och en del av spåren leder genom Lars Ljungströms gård, något han vill få bort för att frigöra utsikten ner mot tjärnen.

– Jag har pratat med banverket, som säger att de inte tar inte bort rälsen innan beslut har tagits om vad som kommer att hända med timmerterminalen, säger Lars Ljungström.

I frågan om att dra in fiber i byn skulle också broarna kunna komma till användning, då man skulle kunna leda kablarna från Ede och Tegeltjär under en av broarna.

Många bland Edängeborna är eniga om att broarna har potential och positiva över möjligheten att förena de båda sidorna av Ljusnan igen genom att göra cykel-, skoter- och vandringsleder mellan Järvsö och Ljusdal genom att använda en av broarna. Det är idéer som föddes för länge sedan, men även i den frågan dröjer besluten.

I ett av husen på Leif och Kristina Larssons gård i Edänge hänger ett inramat foto. Bilden föreställer ett gäng stolta rallare framför den pågående konstruktionen av den äldsta bron, 1879. Men när foton och minnen bleknar, står broarna fortfarande ståtligt kvar och väntar på framtiden.

Mer läsning

Annons