Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hon förser byborna i Sidskogen med mjölk som i gamla tider: "Djuren ger liv åt byn"

/
  • Madde Holm förverkligade sin dröm om att bli bonde.
  • Madde Holm har fört korna tillbaka till Sidskogen.
  • Madde Holm värnar om att ta hand om mjölk på naturligt vis.

Den är seg och ska släppa från skeden. Madelene häller upp tjockmjölk på en tallrik, tar upp den med en sked och visar. Hon har gjort tjockmjölken själv, på gammaldags vis.
Men så är hon också mjölkbonde här i Sidskogen. Hon gör messmör, ost och ostkaka från den egna gården.

Annons

I ugnen tar en ostkaka färg. Den är gyllengul med saffran i. Det är så den bakas i Järvsö.

– Mjölken är viktig. Det går inte med köpemjölk. Den blir grynig och håller inte ihop.

Vi befinner oss i köket hemma hos Madelene Holm i Sidskogen. Grädde och hemgjord hjortronsylt står framdukat på bordet.

Madelene eller Madde som hon kallas är mjölkbonde sedan fyra år tillbaka. Den ende bonden i byn. Hon började trevande. Lite på försök.

– Jag har alltid gillat tanken på att ha egna djur. Min man Sven-Åke har drivit på.

Hon köpte två fjällkor från Dalarna. Vallros och Rosa. De följdes av två till. Vera och Vira. Nu har hon fem kor och tre kalvar.

Läs också: Bonde från Finland slog sig ned på betesmarkerna

Madde kommer ursprungligen från Kristianstad. Hennes pappa var glasblåsare och flyttade till Järvsö efter att en keramiker från Ljusdal tipsat om Stenegård.

Hon lämnade Järvsö för Sidskogen efter att hon träffat sin man Sven-Åke Jonsson som kommer härifrån.

– Då var jag 18. Jag flyttade hit direkt från mamma.

Längre ned på vägen ligger Sidskogens dansbana. Den är mer än 100 år gammal och stod ursprungligen på andra sidan Sidskogssjön. Många artister har uppträtt här genom åren: Wizex, Lill-Babs, Bengan Jansson.

– Jag var på dans här när jag var 15. Jag plankade in genom vattenbrynet. Då hade jag ingen aning om att skulle komma att bo här.

Dörren öppnas och Nils-Olof Kylin-Blom vandrar in med ett paket ägg famnen. Han är två och ett halvt år och kommer tillsammans med sin mamma Kristina. Han är här för att lämna ägg och fylla en medhavd mjölkkanna.

Sidskogen hade sin storhetstid den första hälften av 1900-talet. Nu bor här 38 personer i 19 hushåll. Madde läser innantill på en lapp som hennes man skrivit åt henne.

– Vi är ett gäng i 45-årsåldern och ett som är runt 25.

Hennes sonhustru Emmastina är på besök med sonen Melvin. Han sänker Sidskogens medelålder med sina fyra månader.

– Sidskogen är en företagsam by. Här finns fem egenföretagare: två snickerifirmor, en asfaltsbeläggare, en massör och Agneta Olsson som driver Helsingegården i Järvsö.

Madde delar sin tid i ladugården med jobbet på hemtjänsten i Järvsö.

– Det funkar bra. Det är lite tuffare när jag jobbar dag i Järvsö. Då får jag gå upp klockan fyra för att hinna mjölka innan.

Läs också: Fågelsjö har 15 invånare, ett världsarv och 10 000 besökare om året – det första riktiga sjukhuset ligger i Mora tio mil bort

När Madde började arbeta på hemtjänsten på 80-talet träffade hon många som jobbat i Sidskogen i forna dagar.

– En kvinna berättade att hon varit kocka åt huggarna som bodde i kojor i skogen härutanför. Man arbetade i skogen. Det var mycket folk härute då.

Intresset för hemproducerade livsmedel ökar. Maddes produkter väcker intresse. Hon levererar ostkaka åt jobbarkompisar och åt butiken Jarsemål på Stenegård.

– Många kommer förbi och vill handla. Fler och fler vill handla.

Hennes sätt att tillreda mejeriprodukter på gammaldags vis väcker nostalgi.

– En kvinna berättade att hennes familj lindade in den färdiga osten i tidningspapper och linnehanddukar och grävde ned i en grop intill svartvinbärsbusken. Där fick den ligga fram till hösten innan man grävde upp den igen. På så sätt fick osten rätt fuktighet och temperatur. Folk var väldigt kreativa. Det var ju innan kylskåpens tid.

Vi beger oss ut i kohagen. Snön gnistrar vit. En ungtjur stångar lekfullt. I hagarna intill har Madde får och hästar.

Som mest har det funnits sju jordbruk i Sidskogen. De sista korna försvann från byn 1973.

– Förr gick kor och hästar lösa. Den som inte vill ha dem i sina blomsterrabatter fick stänga grindarna.

– De som bor i byn uppskattar att ha djur här igen. Det är alltid någon som muar eller en koskälla som plingar. Folk blir glada av korna. Djuren ger liv åt byn.

Följ nyhetsflödet och få pushnotiser om viktiga händelser från ditt närområde. Ladda ner vår nya app här, till Iphone eller till Android!

Iphone: App Store

Android: Play Butik

Mer läsning