Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Harmonisk färg i Färila

/
  • En av gävlekonstnären Pär Kocks färgrika målningar i utställningen på lilla fina Färila Konsthall just nu. Meditation. Blandteknik.
  • Ett sällsynt avbrott i den harmoniska bildvärld som är Pär Kocks. Något åt det egyptiska. Blandteknik.
  • En gång lanthandel, sedan bönehus, sedan däcklager – och sedan tio år tillbaka konsthall i Färila.
  • Vernissage i Färila konsthall. Konstnären står till vänster tillsammans med besökare.

Det hänger färgmättad konst just nu i det som mycket väl kan vara den finaste lilla konsthallen som finns norr om Dalälven och alldeles söder om Ljusnan. På de fyra höga väggarna i Färila Konsthall sitter sedan i lördags ett fyrtiotal av Gävlekonstnären Pär Kocks målningar.

Annons

Det är något omisskännligt dekorativt över de akryler, oljor och blandtekniska verk som liksom poppar ut från de svala vita väggarna i galleristen, antikvariatsinnehavaren med mera, Torbjörn Brandts lilla pärla till konsthall. Pär Kock har ställt ut här förr och det vore nästan konstigt annars med tanke på den höga frekvensen av utställningar under de tio år konsthallen har funnits.

Pär Kocks sätt att detaljstudera och att skickligt återge vardagliga små enskildheter i målerisk form har gjort honom omtyckt bland annat som porträttmålare. Landshövdingar och kommunfullmäktigeordförande har fått sina officiella fejs förevigade av Pärs pensel – och det kan vara ett säkert val av porträttör. Kock är inte en konstnär som provocerar eller frestas att förvränga. Det finns över huvud taget mycket lite som skaver i hans bilder.

En av de första sakerna som slår mig på lilla Färila Konsthall är Pär Kocks förkärlek för symmetri. Det är en allmänmänsklig egenskap att vi, eller rättare sagt våra hjärnor, söker symmetriska förhållanden i jakt på harmoni och balans. Det gäller inte bara inredning och arkitektur utan också till exempel i hur vi betraktar ansikten, som ju i själva verket nästan aldrig är symmetriska.

I en av de större målningarna, Meditation, sitter en kvinna i en slags paradisisk trädgård och betraktar oss med ett upphöjt lugn. Något som liknar lotusställning, balans i blommorna över huvudet, ett träd på var sida och Kocks älsklingsfrukter i förgrunden. Det är nästan provocerande harmoniskt. När jag sedan ser guldamuletten som hänger runt kvinnans hals med bokstäverna PK inpräglade tänker jag först att här har konstnären gjort en ironisk blinkning; PK som i Politiskt Korrekt, men sen inser jag vems initialer det är... Är hon i själva verket han? Någon som söker ett meditativt tillstånd i paradiset på jorden.

Pär Kock jobbar med ett antal grundelement som återkommer, speglas och vänds. Äpplen, glas, ägg, ögon och musikaliska kroppar och mönster. Det kan vara en fiolkropp (praktexempel på symmetri)som liksom ger ifrån sig ljud i form av fragment, eller pendlande former som det går att föreställa sig innebär någon form av rytm. Men pendelrörelserna tycks ha avstannat. Tyngderna i olika former, frukter eller klot, drar strängarna de hänger i lodrätt neråt.

Mest spännande blir det som i Något åt det egyptiska landskapet och det mänskliga flyter ihop. Då öppnar sig möjligheten till att något farligt eller i alla fall oväntat kan inträffa i den Kockska harmonin. Förvisso kryper det även in en orm här och där i målningarna – men de tjänstgör mer som ornament än som bärare av dödligt gift.

Mer läsning

Annons