Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Att släppa taget med en sång

/
  • Naturen inspirerar Julia Woxberg i musicerandet.
  • Från och med oktober kommer Julia Woxberg att hålla kurser i frigörande sång på Stenegård.

När Julia Woxberg bor i Köpenhamn håller kyrkan där öppet på kvällar och nätter. Besökarna sitter i ring på golvet och spelar och sjunger.
Nu lär hon ut frigörande sång i Järvsö.

Annons

Vi ses på Stenegård. Här har Julia Woxberg undervisat och musicerat. Julia har med sig gitarr och fiol. Hon spelar, sjunger, skriver egen musik och håller konserter ibland.

Vi strosar runt i Örtagården. Solvarma grönsaker prunkar i välordnade bäddar.

Det är här, i Stallet på Stenegård, Julia kommer att undervisa i frigörande sång. Kursen börjar troligtvis i oktober.

Julia kommer från Ockelbo. Hon bor strax utanför Järvsö med sin sambo Sven Rönnqvisth sedan två år.

– Vi kände till Järvsö väl. Vi har vänner här som vi hälsade på varje år, berättar hon.

– Jag har alltid haft en stark känsla för de nordiska landskapen. Skogarna, sjöarna och bergen. Det finns nog inbyggt i mina gener. Innan Julia flyttade hit bodde hon i Köpenhamn i sju år.

Här var hon engagerad i verksamheten i en kyrka på Nörrebro som höll öppet på kvällar och nätter. Det var högt i tak. Formerna att hålla andakt på flexibla.

– Vi satt i ring på golvet. Man tog med sig instrument och spelade och sjöng. Det blev som en jamsession. Det hände magiska saker där. Det här mår människor bra av, vet jag att jag tänkte.

Julias arbete där födde tankarna på att lära ut frigörande sång.

– Det är min fasta övertygelse att musik, sång och dans tillhör människan. Inte bara dem som har talang. Vi mår bra av att sjunga, dansa och spela. Men vi lever i en kultur där vi är lite snåla på att uttrycka oss, säger hon och fortsätter:

– Allt är så kategoriserat, indelat i boxar: vad du tillhör, vad du ska tycka om att vi lätt glömmer bort att vara människa som helhet.

Många berättar för Julia hur hämmade de är efter ett hårt uttalade om deras musikalitet.

– Många har fått höra att de inte kan sjunga och ska hålla tyst.

Julia Woxberg vill locka fram glädjen i att sjunga utan att behöva bevisa något. Utan att bli bedömd.

I Julias undervisning handlar det om att sjunga från hjärtat och att tillåta sig att uttrycka det man känner. Julia lär låtar som går snabbt att lära sig utan noter och papper. Olika övningar i att släppa taget.

– Min sambo brukar säga att kan man lära sig ett nytt språk eller en dialekt är man supermusikalisk.

Naturen inspirerar. Julia och Sven äter ofta frukost utomhus. Packar rostade ostmackor och kaffe i en ryggsäck och vandrar ned till sjön där de bor eller upp på Uvåsberget. Järvsö klack är en annan plats Julia gärna besöker. Det händer att hon spelar ute.

Det händer att hon trummar på en shamantrumma i hjortskinn flätat som en stjärna som hon har byggt själv ute i den stilla sommarkvällen.

– När jag tar fram trumman känns det ibland som att det händer något, som att något tar över. Jag känner att jag förbinder mig med platsen och med nuet.

Mer läsning

Annons