Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kraftigt ökat behov av omsorgspersonal

/
  • Per Iversen föredetta ordförande för Gävleborgs vård- och omsorgscollege.

Behovet av utbildad personal i äldreomsorgen är skriande stort. Inom 15 år beräknas länets vårdbehövande äldre växa med fler än hälften och frågan är vem som ska ta hand om dem.

Annons

Enligt Region Gävleborgs prognos kommer 6 000 undersköterskor att behöva anställas i länet inom de närmaste åtta åren.

– Det beror på att vi fram till 2030 får en kraftig ökning av andelen äldre i befolkningen, upp emot 50 procent. Dessutom kommer allt större del av arbetskraften att pensioneras, i vårt län räknar vi med att två kommer till när tre går, säger Per Iversen, före detta ordförande för Gävleborgs vård- och omsorgscollege.

Vård- och omsorgscollege är ett samarbete mellan länets kommuner och Region Gävleborg och arbetar med att utveckla omvårdnadsutbildningarna i länet. Den stora utmaningen är att se till att tillräckligt många tycker att det är attraktivt att arbeta inom äldreomsorgen. Arbetsvillkoren måste därför förbättras och det är också en av länets största jämställdhetsutmaningar.

– En viktig fråga är rätten till heltid. Flera av kommunerna erbjuder heltid i dag och de andra arbetar på att införa det. Enligt jämställdhetsombudsmannen är den frågan mer avgörande för jämställdheten i vårt samhälle än lika lön för lika arbete. Vi ser i våra kommuner att många kvinnor ofrivilligt arbetar deltid och det innebär att det är många tusenlappar i lön som de blir utan varje månad, säger Per Iversen.

Ett annat bekymmer är den låga lönen och arbetstiden med delade turer.

– Kommunerna försöka minska delade turer, men problemet är att det ibland krävs för att de som arbetar heltid ska få ihop tillräckligt med arbetstid. Alla strävar efter att lönerna ska bli högre, problemet är bara att få utrymme för det i kommunbudgetarna, säger Per Iversen.

Utmaningen är också att få fler unga att vilja utbilda sig till vårdyrken. Problemet är att få grundskolelever är intresserade av att läsa vårdutbildning på gymnasiet. För att öka intresset har man i Gävle börjat betala högstadieelever för att vara sällskap åt de äldre ute på boendena. Det har gjort att intresset för omsorgsutbildningarna har ökat.

– Men det krävs att kommunen har råd med det, de här ungdomarna ska också betalas för sitt arbete, säger Per Iversen.

En grupp som är viktig och blir allt viktigare för rekryteringen är utlandsfödda. I dag är nära var femte undersköterska i Sverige född i ett annat land. Samtidigt är rekryteringen ur gruppen inte problemfri.

– Svårigheten är att språkinlärningen ofta går för långsamt. Det blir ett problem för ​brukarnas säkerhet om det blir för mycket missförstånd i kommunikationen, säger Per Iversen.

Därför arbetar Region Gävleborg och kommunerna i länet tillsammans med Arbetsförmedlingen samt landstingen och kommunerna i Jämtland och Västernorrland för att få in utlandsfödd arbetskraft på ett bra vis i omsorgen.

– Problemet är ofta att de som har ett annat modersmål upplever att vi svenskar är svåra att få kontakt och prata med. I omsorgen måste de som har svenska som modersmål våga fråga och be om att den som har svårare för språket att formulera om och säga igen utan att de behöver skämmas eller blir kallade för rasister, säger Per Iversen.

Mer läsning

Annons