Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vill skapa mötesplatser för att minimera hatet

/
  • Hatem Grissa pendlar mellan Uppsala och Hudiksvall, och är snart färdig kyl- och värmepumpstekniker.

I hans första hem, som han kallar det, har det nyligen begåtts ett terrordåd. I hans andra hem, Hudiksvall, möts han ofta på gatorna av rasistiska glåpord och hot. Och viktigast av allt, han ser en skrämmande koppling mellan dessa två hemska företeelser.

Annons

Hatem Grissa kom till Sverige från Tunisien för sju år sedan, och sedan fyra år tillbaka bor han i Hudiksvall. Här i stan har han sin flickvän, och under veckorna pendlar han ned till Uppsala för sina studier.

– Om ett halvår är jag färdig kyl- och värmepumpstekniker, berättar han med framtidens glimtar i blicken.

Vårt samtal håller vi över en kopp kaffe, men den svarta drycken i redaktionens glaskoppar hinner kallna långt innan vi ska vara klara. Det är bara någon dag sedan terrordådet i staden Sousse i Tunisien ägde rum, ett dåd som ryckte 38 människoliv från sina ägare. Och vi ska komma att återkomma till det här flera gånger under den tid vi pratar.

Det finns en skillnad mellan svenska städer som Hatem tror är tydligast för en person som han själv, som har ena foten i Hudiksvall och andra i Uppsala. Han har en unik syn på läget, och det är tyvärr inte till Hudiksvalls fördel.

– Man blir kallad svartskalle, folk säger åt en att "åka hem", det är en vanlig dag på stan och det kan egentligen hända när som helst.

– Jag känner mycket folk här, men Hudiksvall är inne på fel väg, och jag vill inte se mitt Hudik gå ned för den här stigen.

Hatem gör sällan längre något själv, utan ser till att omringa sig med vänner när han är på stan. Han upplever inte heller att hans vänner i Hudiksvall med utländsk bakgrund reagerar på samma sätt som han själv över det som händer. Troligtvis är detta tack vare hans veckovisa vistelser i Uppsala, en stad som han inte alls upplever genererar samma hotfulla stämning.

– Jag ser och hör ibland hur mina kompisar här i Hudiksvall utsätts för hat på gatan och de tänker knappt på det längre, men jag ser det, för jag har sett att det finns en annan väg där hatet inte finns i samma utsträckning.

Kanske beror det på att Uppsala är en studentstad, med unga människor från världens alla hörn samlade på en plats. Kanske är det för att staden lever på ett annat sätt, med aktivitet och mötesplatser öppna under veckans alla dagar. Det är förmodligen omöjligt att veta helt säkert, men för Hatem är det tydligt att skillnaderna är där.

– Det förstör hela dagen, alltså en hel dag förstörd för en person som inte gjort något ont, berättar han.

Han menar att det som saknas här, är mötesplatser. Ställen och aktiviteter för människor att umgås genom och prata. Platser där det inte är en konstig sak att hälsa på någon man inte känner.

– Se på Borgarparken till exempel, det är en stor yta som används av fåglar och gräsklippare men inget mer. Kommunen och skolan måste ta sitt ansvar och skapa förutsättningar för oss invånare att mötas, säger han.

Det där med skolan, det är något han trycker och tror extra hårt på.

– Skolan måste ta ett större ansvar redan från start, stoppa problemet med rasismen innan det börjar växa sig för stort.

Att problemet växer, är nämligen det som oroar honom mest. För bara något år sedan upplevde han inte alls samma stämning i stan, och vad det vardagliga hatet kan leda till är inte långt bort i tankarna en dag som denna, bara någon dag efter terrordådet i hans första hem, Tunisien. Hatem menar att extremism i alla dess former har samma grund, oavsett om vi talar om muslimska fundamentalister, svenska nazister eller någon annan extrem grupp.

– Det är ingen skillnad alls mellan nazister och terrorister, det är samma folk som sedan de var barn har blivit uppfostrade in i hat, säger han.

– Jag är muslim. Terroristen är inte det. Muslim betyder frihet.

Det här är det viktiga, enligt Hatem. Kärnan i vad han vill få fram. Hat kan växa från ingenting, och om det inte tas itu med i ett mycket tidigt skede vet man aldrig vem det är som åker iväg och slåss i krig och elände. Oavsett om det handlar om en terrorist som slåss för IS eller en galen nazist på sitt korståg.

Mötesplatsen Borgarparken som exempel, påkostad av kommunen eller någon annan lokal institution, skulle enligt Hatem vara ett rätt så billigt pris för att skapa ett långsiktigt lugn. Ett samhällsklimat som inte präglas av rasism och hat, utan av kärlek till varandra.

Efter studierna kommer Hatem flytta till Stockholm. Där finns jobben, och många bekanta. Men Hudiksvall kommer han återvända till, inte minst om helgerna.

– Trots allt det här så känner jag ett lugn när jag kommer hit. Hudiksvall är mitt andra hem och jag slappnar av här, trots det otrygga klimat som jag upplevt på senare tid.

Mer läsning

Annons