Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Var femte slås av sin parter

/

Varje vecka polisanmäler mellan en och två personer i Hudiksvalls kommun att de slagits av sin partner eller före detta partner. Men mörkertalet är stort och så många som tio Hudiksvallsbor kan vara misshandlade varje vecka.

Annons

En undersökning som Brottsofferjouren har gjort på 7 000 slumpvis utvalda personer visar att var femte någon gång har utsatts för våld av en sambo eller före detta sambo. Mest vanligt är det att kvinnor utsätts för våldet.

- Det är vanligt med kvinnomisshandel, vi behandlar flera ärenden i veckan, säger Leif Berglund, kriminalchef i norra Hälsingland.

Det är svårt att få fram tillförlitliga siffror på hur vanligt det är med våld i nära relationer. Få väljer att polisanmäla och det går bara att uppskatta hur stort problemet är med hjälp av bland annat enkätundersökningar.

Studier har visat att bara var sjunde händelse polisanmäls. Det skulle betyda att varje vecka utsatts ett tiotal personer i Hudiksvalls kommun för våld i en nära relation. I Nordanstig rör det sig uppskattningsvis om tio personer i månaden.

- Ja, jag tror att de siffrorna kan stämma. Det är snarare i underkant, våld i nära relationer är väldigt vanligt. Men det är få som anmäler. Jag har just nu kontakt med unga kvinnor, där jag vet att man är rädd att inte bli tagen på allvar. Att inte bli trodd. Dessutom gör skammen att många låter bli att anmäla, säger Carina Rådström på kvinnojouren i Hudiksvall.

Undersökningar visar att de vanligaste anledningarna till att våldet aldrig anmäls är att de slagna upplever att polisen ändå inte kan göra något, att de inte vågar anmäla det som hänt av rädsla för repressalier eller att de inte vill anmäla sin partner. Det är också vanligt att kvinnan känner att hon bär ansvar för det som hänt, det gör att hon skäms över att ha blivit utsatt för våld.

Det är sällan som våldet i en nära relation kommer som en blixt från en klar himmel. Eva Lundgren, professor i sociologi, har beskrivit våld i nära relationer som en dynamisk process där våldet på olika sätt blir det normala. Både för offret och för förövaren.

I den första fasen är det vanligt att förövaren nedvärderar offret. Lyfter fram hur dum, ful och oduglig den andra personen är. Personen ifrågasätts och förlöjligas.

Sedan följer en period då förövaren blir lynnig och oförutsägbar. Minsta sak kan orsaka ett vredesutbrott. Det gör ofta att kvinnan mer och mer anpassar sig och ändrar på sig för att undvika ilskan. Det händer ofta att mannen kontrollerar kvinnan, läser hennes mejl och sms, tar tid på henne och hämtar henne direkt efter jobbet.

- Det här kan av andra uppfattas som omtänksamt, men det är egentligen en form av kontroll, säger Victoria Johansson på Hudiksvalls kommun som arbetar med kommunens projekt mot våld i nära relationer.

Ju mer begränsad kvinnan blir desto svårare blir det att gå sedan när våldet är ett faktum. De första gångerna ber förövaren oftast om ursäkt och förklarar att våldet berott på stress eller frustration. Men efterhand upphör ursäkterna och mannen motiverar istället sitt våld med att kvinnan gjort något fel. Ofta, ofta kommer även kvinnan till slut att bortförklara våldet med att hon gjort något fel eller varit för provocerade. Hon får helt enkelt skylla sig själv.

Det finns också en utbredd föreställning om att det är en viss typ av kvinnor som utsätts för våld. Men kvinnojourernas erfarenheter visar att kvinnor i alla åldrar och ur alla samhällsgrupper kan utsättas för våld i nära relationer.

Den, och andra myter om vem som utsätts för våld och vem som slår, kan bidra till att ytterligare skuldbelägga kvinnan. Ingen vill vara den som blivit slagen. Ingen vill vara en "sådan där kvinna".

I morgondagens tidning kan du läsa mer om projektet mot våld i nära relationer som drivs av Hudiksvalls kommun. Då berättar vi också om det förebyggande arbetet mot våld i nära relationer.

Mer läsning

Annons