Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ungdomar berättar om sin hembygd

/
  • Vernissagepubliken, bland annat från Forsa folkhögskola, vandrade omkring, lyssnade och diskuterade vad en hembygd kan vara.
  • En vägg i utställningen är fylld med påståenden och svar på frågan
  • Mehdi Rezaye Ansari som invigde utställningen tillsammans med landshövding Per Billi: Jag har två hembygder, en i Iran där jag är född och uppväxt och en ny hembygd i Strömsbruk där jag bor nu.
  • Hembygd betyder olika saker för eleverna på Bromangymnasiets SA13: Maja Olsson, Ella Eriksson och Cecilia Marehlind, här tillsammans med landshövding Per Bill.
  • Utställningsbild.
  • Jerker Andersson, fotograf i projektet Hembygd – någonstans i Sverige, sitter i utställningens busskur där kommentarer om vad Sverige spelas upp.
  • Arjeplog, en bra plats att växa upp på, med en fin utsiktsplats.
  • Hembygdskänsla för gänget utanför Malmö är skateboardparken och att käka god falafel.

Vad betyder ordet hembygd för en 17-åring? Eller för en 23-åring? Just nu visas en vandringsutställning på Hälsinglands museum i Hudiksvall som gräver djupare i begreppet hembygd. Ungdomar, från Pajala i norr till Malmö i söder, har intervjuats, filmats och bidragit med egna texter och bilder.

Annons

Hembygden är inte bara en plats. Den kan också vara ett sammanhang, flera olika uppväxtorter, en längtan eller kanske det man bär med sig hela livet.

Projektet "Hembygd – någonstans i Sverige" har hittills resulterat i en bok, en vandringsutställning, ett pedagogiskt material och en digital plattform, http://nagonstansisverige.se. Producenterna Annica Carlsson Bergdahl och Jerker Andersson har rest runt i landet och träffat ungdomar för att ta reda på hur de ser på begreppet hembygd.

Nu visas utställningen på Hälsinglands museum och den kommer att användas pedagogiskt för skolungdomar i Hälsingland. De ungas röster hörs alltför sällan, så detta är ett utmärkt tillfälle att ta del av viktiga tankar och idéer som inte hör till de etablerade i politiken.

Totalt omkring tusen ungdomar mellan 15 och 23 år har medverkat på olika sätt. Och om vissa till en början associerar ordet hembygd till hembygdsgårdar med hus från 1700- eller 1800-talet så vidgar sig begreppet när unga med olika bakgrund får berätta om sina favoritplatser.

Det första som möter besökaren i utställningen är en pyramid med flyttlådor, nog så symboliskt. Alla rör sig – korta eller långa sträckor. Till ett eget boende, till studier i annan stad, på flykt till ett annat land, mellan olika bostäder.

I utställningen ställs öppna frågor som Vad är hembygd för dig? Vem är din granne? Var gillar du att vara? Vad är Sverige för dig? Vad gör du en fredagskväll och Vad kan du göra för att samhället ska bli bättre.

Som man frågar får man svar. Och i intervjuerna, som visas som filmklipp, inspelade röster och citat på väggar, golv och lådor, kommer insiktsfulla, privata och ibland överraskande svar.

– Vi ville fånga in berättelsen, förklarar Jerker Andersson som fungerat som fotograf i projektet.

Det är lätt att tro att alla vill bo på Stureplan. Men många vill faktiskt bo kvar på den lilla orten. Här är några ungas hopklippta svar på vad en hembygd kan vara:

"En hembygd kan man bära med sig till olika platser. Där jag vuxit upp och gjort saker för första gången. Det är inte en plats, det är hela världen, där jag känner mig trygg. Ett tryggt ställe dit jag kan komma tillbaka när annat kraschat. Jag har en fot i Sverige och en i Kurdistan och jag har en del i båda länderna. Där man blir väl mottagen. Där det finns en bra skateboardpark och god falafel. Ett land där jag känner mig trygg – inte som i Irak som jag kommer ifrån."

Även de som bor på samma ort, samma hyreshus eller går i samma klass kan ha olika svar på vad hembygd är för dem.

Utställningen, som kräver lite tid för att man ska hinna få med sig de olika rösterna och filmerna, visas på Hälsinglands museum ända fram till 10 januari 2016.

Mer läsning

Annons