Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stenåldern kommer nära

/

En jaktstation i skärgården. Det var ängen i Mekrossla på stenåldern. På tisdagen gick historienyfikna på arkeologisk tur i Njutånger.

Annons

Säl, fisk och bäver. Det var stenålderskosten i Njutånger några tusen år före Kristus. En intresserad skara trotsar duggregn och knott för att lära sig mer om hur livet levdes i Mekrossla på stenåldern. Arkeologparet Ola Nilsson och Lena Berg Nilsson från Njutånger guidar besökarna tillbaka i historien på uppdrag av Njutångers Hembygdsförening. I Mekrossla har det hittats fem stenålderslämningar hitills. Ängen var en boplats, men då var det en ö i skärgården, i det yttersta havsbandet. För att hitta föremål från den tiden sticker arkeologerna ner en jordsond, eller geologkäpp, i marken. De hittar ibland brända benrester från djur som människor grillat. Då jagade man mest ungsäl, sik och lax här.

– Men även en och annan sjöfågel och bäver, säger Ola Nilsson.

Andra vanliga fornfynd är små bitar av bearbetad sten som använts till olika verktyg. Har de riktig tur hittar de lerartefakter, eller små fnugg av keramik, som gör en plats mycket lättare att tidsbestämma, berättar Lena Berg Nilsson.

Först på 1600-talet började Mekrossla odlas upp och bosättas permanent. På stenåldern bodde man bara tillfälligt här för jakt.

Tre påsar med exempel på bearbetad sten från stenåldern skickas runt, en spetsig vit kvartssten, skiffer och porfyr som är slipad på ytan.

– Det här är inte naturlig påverkan på stenen, säger Lena Berg Nilsson.

Mer läsning

Annons