Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Solig sång och tändande traktor

/
  • Var det den keltiska beltanefesten som blev svenska Valborgsbål, eller tände våra förfäder eldar för att skrämma rovdjur och häxor? Oavsett vilket - den svenska traditionen är numera en fest i vårens och gemenskapens tecken.
  • Glada som fåglar i morgonstunden, med studentmössor på och med förstklassig körledning, sjöng Hudiksvalls kammarkör vårens och grönskans lov.

I ett doftmoln av grillat rasade vintern ut och när mörkret började falla tändes sedan eldarna - stundom med motorkraft!

Annons

Solen strålade över Hudiksvalls faluröda magasinsbyggnader i Möljen, när Hudiksvalls kammarkör infriade allas förväntningar och stämde upp Längtan till landet, eller som den mer vardagligt kallas, Vintern rasat.

Därefter följde både Vårvindar friska och Glad såsom fågeln i morgonstunden - allt under Kerstin Winblad von Walters inspirerande ledning, innan årets vårtalare: kammarkörtenoren och tillika HT:s chefredaktör, Daniel Bertils, tog till orda.

Förhoppningar och framtidstro och att ta ansvar och bry sig om andra är viktigt - det är inte OK att klaga om man inte gör något själv, hävdade vårtalaren, som ansåg att uttrycket "någon annan" borde utrotas.

– Den som inte deltar tar inte sitt ansvar. Möt våren med glädje och deltagande! uppmanade Daniel Bertils, innan han och de hundratals åhörarna hurrade för våren på traditionsenligt sätt.

Så började solen dala, men med sommartidsförskjutning var det ännu ljust då valborgsmässobålen flammade upp.

Vid Högliden fanns inte mindre än två eldar. Då barnbrasan var till hälften nerbrunnen var det dags att tända stora brasan. Med traktorhjälp. David Lindelöf laddade skopan med glödande kol och fick genast fyr på den större kasen.

– Vi har flyttat brasan hit, sedan kommunen gett oss tillgång till det här området, berättar Gunnar Persson, fastighetsskötare vid Höglidenkyrkan.

Mer läsning

Annons