Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya kärleksnästen i vattnet

/

Det blir ingen riktig fart på öringleken i Nianån, trots biotopåterställningsarbetet.

Annons

Kontroller på elfiskelokalerna visar att det är praktiskt taget obefintlig reproduktion, och därför genomförs särskilda åtgärder under några veckor i september.

För några år sedan återställdes åbottnen, efter flottledsrensningen. Stenblock lades ut igen i strömfåran, och man hoppades på att leken skulle skjuta fart – inte minst med tanke på flodpärlmusslorna, som behöver öring som värddjur under den första tiden som yngel.

– När man flottledsrensade försvann de lekgrus som rullat med vattnet och ansamlats sedan urminnes tider, det spolades helt enkelt bort, säger Johan Andreasson vid Hudiksvalls kommun.

Nu bryter man upp bottenskiktet på de ställen som byggs om, och man sållar ut grus i lämplig storlek, 20 till 60 millimeter grovt. Det läggs i upp till en halv meter djupa bäddar på botten, blandat med kalkgrus, som låter kalken fälla ut sakta men säkert under en längre tid.

Där gruset har skottats bort uppstår nya lokaler med smågrus och sand, lämpliga platser för till exempel nejonögon och flodpärlmusslor. Det finns många flodpärlmusslor där lekbottnarna byggs, men bara stora, inga små. Ett illavarslande tecken, påpekar Johan Andreasson. Provfisket tidigare i sommar gav också nedslående besked. Några gärsar, ett par simpor, och någon enstaka öring.

– Det syns så väl att det inte är något lämpligt leksubstrat, men det tar ju också sin tid innan man ser resultat efter en biotopåterställning. Vi ska vara kvar här någon vecka till. Det blir en hel del kärrande, men det är det värt om det blir bra resultat, säger Johan Andreasson.

Mer läsning

Annons