Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lokal plan ska tackla skarvens problem

/
  • Sedan 2005 har det funnits två stora skarvkolonier i Hälsingland, en på Sandreveln i Hudiksvallsfjärden och en på Gråhäll utanför Skatön i Söderhamn.

Utmaningarna med skarven ses framför allt bestå i förebyggande av skador och att öka acceptansen för skarv. Det framgår ur en ny, regional förvaltningsplan antagen av Länsstyrelsen Gävleborg.

Annons

Det är Länsstyrelsen Gävleborg som arbetat fram och antagit den regionala förvaltningsplanen, efter en rekommendation i Naturvårdsverkets nationella förvaltningsplan som togs fram 2014. Målen som tagits fram innefattar att skadorna som skarven orsakar ska förebyggas och att konflikten kring skarven måste minska, men också att länets population ska vara livskraftig och frisk.

– Vi vill visa utåt hur vi tänker och resonerar, med den här planen. Det är också viktigt att komma ihåg att den är i ett första stadium och reviderbar, säger Carl-Johan Lindström, vikarierande enhetschef vid Länsstyrelsen Gävleborg.

Planen beskrivs som en del i ett informationsarbete för att få fram en dialog om skarven. Carl-Johan Lindström trycker på att man på Länsstyrelsen är väl införstådda i problematiken som skarven medför, och menar att när man tar lagen i egna händer och försöker störa skarven är det dömt att misslyckas. Efter en ökad tillsyn på arten har Länsstyrelsen kunnat konstatera att det skett omfattande och olagliga störningar av kolonier, några som blivit polisärenden.

– Om det sker en mänsklig störning på ett ställe så kan kolonin splittras och bilda flera nya på annat håll. På så vis kan problemen med skarven öka, när man förmodligen hade en annan intention med störningen.

Skarven är också något svårarbetat, eftersom den skyddas i fågeldirektivet som är antaget på EU-nivå.

– Det begränsar såklart våra verktyg, exempelvis är det otillåtet att bedriva skyddsjakt på skarven endast för att reducera arten, något som är direkt taget ur EU-lagstiftningen. Men det gör det absolut inte omöjligt att arbeta med frågan.

Nu börjar ett arbete där Länsstyrelsen genom den nyantagna förvaltningsplanen ska arbeta i samverkan med andra samhällsintressen, som fiskare och markägare. Länsstyrelsen kan på eget initiativ fatta beslut om störningsåtgärder eller skyddsjakt, och ska göra återkommande inventeringar och uppföljningar. Planen ska helt enkelt fungera som ett förtydligande dokument att stödja sig på i frågan.

– Den blir ett stöd vi kan luta oss mot i vårt arbete, exempelvis vid beslut om skyddsjakt.

Att förvaltningsplanen nu antagits har än så länge gett upphov till bra reaktioner, berättar Carl-Johan Lindström.

– De reaktioner jag hört än så länge har varit positiva, eftersom det görs något på det lokala planet helt enkelt.

Mer läsning

Annons