Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lång väg att gå för Hudiksvall som hbtq-kommun

1999 pekades Hudiksvall ut av RFSL som Sveriges sämsta kommun att bo i som homo- eller bisexuell. Sedan dess har mycket blivit bättre, men kommunens eget arbete med hbtq-frågor är fortfarande begränsat.

Annons

I morgon fredag inleds Pride Hudik och festivalen har i år utökats till två dagar. En av dem som håller föredrag är Emii Lindh Skött, som är 19 år och uppvuxen i Bergsjö och Hudiksvall. Han kommer tillsammans med Anders Wallner, partisekreterare för Miljöpartiet som också har bakgrund i Bergsjö och Hudiksvall, att tala om hur det är att vara hbtq-person i en mindre stad.

– Jag hade en period när jag tänkte att det bara var jag som var som jag och att jag var trasig. Pride är jätteviktigt, för då får folk se att de inte är ensamma och får höra "du är bra precis som du är och vi är här för att fira att det", säger Emii Lindh Skött.

Han har bott i flera mindre städer i Sverige och tycker att Hudiksvall är den stad där han har känt sig tryggast som hbtq-person och där det har funnits störst öppenhet och starkast vi-känsla. Samtidigt finns det mycket som skulle kunna bli bättre.

– Det skulle behövas en plats som är till för att hbtq-personer ska kunna mötas och känna sig trygga. Det är jätteviktigt att ha ett nätverk att få stöd ifrån, säger Emii Lindh Skött och föreslår att man till exempel skulle kunna ordna en kväll i veckan för hbtq-personer på något kafé.

Han tror att många nu istället tar sin tillflykt till internet. Själv har han inte upplevt kränkningar i det offentliga rummet i Hudiksvall, men tror att mycket av det som hbtq-personer får utstå sker bakom stängda dörrar.

– Det kan till exempel vara föräldrar som saknar kunskap och förståelse, säger han.

Emii Lindh Skött efterlyser mer information, inte minst i skolorna. Han upplever att hbtq-personer nu i många fall osynliggörs i utbildningen.

När RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) gjorde en undersökning av Sveriges kommuner ur ett hbtq-perspektiv förra året svarade inte Hudiksvalls kommun på den enkät som var en del av undersökningen.

– Jag vet inte varför vi inte gjorde det. Det borde vi ha gjort, säger Mikael Löthstam (S), ordförande för kommunstyrelsen.

Han tror att situationen för hbtq-personer i Hudiksvall har förbättrats sedan RFSL gav kommunen en bottenplacering i sin undersökning 1999, men konstaterar att det fortfarande finns väldigt mycket kvar att jobba med.

– Vi har en lång väg kvar att gå innan vi är där vi vill vara, säger han.

Ändå är kommunens arbete när det gäller hbtq-frågor i dag väldigt begränsat. I december fattade kommunfullmäktige beslut om att ta fram en mångfaldsplan för kommunen, men Mikael Löthstam kan inte svara på hur den kommer att vara utformad eller när den kommer att bli klar. Vad han känner till har varken kommunanställda eller förtroendevalda utbildats i hbtq-frågor. Det finns inte heller något direktiv från politiskt håll att skolorna ska jobba specifikt med hbtq-frågor. Däremot har Ing-Mari Mårtensson, lärare på Läroverket i Hudiksvall, föreläst på teman som heteronorm och genus för elever i gymnasiet och högstadiet.

2012 fattade kommunfullmäktige i Hudiksvall beslut om en vision inför år 2020: "Sveriges bästa kommun att leva och verka i!".

Hur ska ni nå det målet när det gäller hbtq-personer?

– Vi måste jobba hårt med attityder. Vi behöver bli bättre på mångfaldsfrågor generellt och särskilt hbtq-frågor, det är ingen tvekan om det, säger Mikael Löthstam.

Mer läsning

Annons