Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jaktvårdskrets vill ha mer dialog runt älgjakten

Delsbo-Forsa-Hög jaktvårdskrets vill få en större roll i älgförvaltningen igen. De tycker att jägarnas synpunkter inte alltid når fram, samtidigt som de får mindre chans att sätta sig in i markägarnas perspektiv, i det nya system som infördes 2012.

Annons

I det nya systemet har länet delats in i älgförvaltningsområden, där tanken är att varje område ska omfatta en älgstam. En grupp bestående av tre markägare och tre jägare ska komma fram till hur många älgar som bör finnas i området. Markägarna har utslagsröst vid jämna röstetal. Gruppen tar fram en älgförvaltningsplan som länsstyrelsen granskar och fastställer. Den blir sedan ett styrdokument, som de mindre älgskötselområdena måste anpassa sig efter.

Delsbo-Forsa-Hög jaktvårdskrets av Jägareförbundet upplever att det finns brister i kommunikationen i det nya systemet. I det tidigare älgförvaltningssystemet hade jaktvårdskretsarna en mer central roll och ordnade bland annat samordningsmöten. När systemet ändrades hoppade flera i jaktvårdskretsens styrelse av.

– Jag tror att många kretsar har känt sig lite avslagna sedan det nya systemet infördes, säger Ulf Krantz, ordförande i Delsbo-Forsa-Hög jaktvårdskrets.

Jaktvårdskretsen arbetar nu för att bli en länk mellan de som sitter i älgförvaltningsgrupperna och jaktlagen, så att alla kan känna sig delaktiga, synpunkter tas tillvara och det blir lättare att nå samförstånd mellan markägare och jägare. Ulf Krantz har bland annat börjat bjuda in markägare och jägarrepresentanter till kretsens styrelsemöten.

– Träffas man och pratar får man större förståelse för varandra. Vi står inte så långt ifrån varandra som folk kanske ibland tror. Skogen har väldigt stor betydelse för alla som bor i Hälsingland. Vi måste hitta en bra balans, med så många älgar att det finns att jaga utan att all plant blir uppäten för skogsägarna, säger Ulf Krantz.

Håkan Larsson i Lönnånger, Harmånger, sitter som representant för privata markägare i Norra Hälsingland/Strömsbruks älgförvaltningsgrupp. Han välkomnar jaktvårdskretsens initiativ. Enligt honom skjuts i princip samma mängd älg från år till år inom älgförvaltningsområdet, trots beslut om att fler älgar ska skjutas.

– Det är jättebra om det bli mer kontakt mellan jägare och markägare. Systemet är enkelt, men det fungerar inte riktigt som det ska just nu, och det vet jag att många markägare håller med mig om. Men vad man ska göra åt det vet jag inte. Kanske har systemet inte riktigt satt sig än, säger han.

Henrik Björkman, distriktschef på Holmen skog i Delsbo och ordförande i älgförvaltningsgruppen, tror att en del jägare saknar ett helhetsperspektiv.

– Därför är så mycket dialog, utbildning och information som möjligt jättebra, säger han.

Mer läsning

Annons